Facebook noscript imageLarmet: Majoriteten av våldsbrotten kunde stoppats
Hoppa till innehållet

Larmet: Majoriteten av våldsbrotten kunde stoppats

Socialstyrelsen riktar kritik mot både socialtjänst och polis. Foto: Fredrik Persson/TT
Socialstyrelsen riktar kritik mot både socialtjänst och polis. Foto: Fredrik Persson/TT

Socialstyrelsen har granskat närmare hundra fall där barn och vuxna utsatts för grovt våld eller dödats. I nästan samtliga ärenden hade larmsignaler ljudit till myndigheter innan dådet. Nu riktas skarp kritik mot både socialtjänst och polis.

Socialstyrelsens nya kartläggning visar på omfattande systemfel inom svensk myndighetshantering av våldsutsatta. Myndigheten har undersökt 98 brottsoffer som utsatts för dödligt eller grovt våld mellan 2019 och 2024 – och i nästan varenda fall hade någon slagit larm i förväg.

– Att avsluta ärendet och bara hoppas på att situationen förbättras räcker inte, säger utredaren Moa Mannheimer till Aftonbladet.

Föräldrar bakom hälften av våldet mot barn

Bland de 98 brottsoffren är 41 barn, och i hälften av fallen står föräldrar bakom. Ibland rör det svår psykisk sjukdom eller missbruk, i andra fall medvetet tillföljt våld över lång tid.

Ett uppmärksammat fall är flickan som hölls inspärrad i en tvättstuga och matades med ättika – trots flera orosanmälningar till socialtjänsten.

Gärningsmän sökte vård samma dag som mordet

Kartläggningen visar att både förövare och offer ofta haft myndighetskontakt före brottet. Majoriteten av gärningsmännen hade varit hos psykiatri eller vårdcentral under året före – vissa så sent som samma dag som dådet.

Mannheimer pekar på bristande riskbedömningar:

– Vi ser att vårdpersonal inte bedömer risk för att patienten ska utöva våld. Att den vårdsökande har en familj ses ofta som en skyddsfaktor för patienten, men då missar man att den vårdsökande kan vara farlig för just den familjen, säger hon i Aftonbladet.

I Bodenfallet, där 26-årige Vilma Andersson misstänks för mord, hade hans mamma larmat vården dagar före. Han hämtades för tvångsvård men släpptes dagen efter.

Trots lagändringar – morden ligger kvar

Trots ökad kunskap, lagändringar som lex Tintin och politisk uppmärksamhet ligger antalet barnamord kvar på cirka tio per år. Mord inom parrelationer stannar på omkring 14 fall årligen.

– Det är frustrerande för vi känner ju till riskfaktorerna. Men vi ser i fallen som vi utrett hur både riskbedömningar och åtgärder mot våldet ofta saknades, både från socialtjänst och polis, säger generaldirektör Björn Eriksson enligt Aftonbladet.

Bland de 98 offren är 57 vuxna, och merparten kvinnor.

Socialstyrelsen föreslår nu att hälso- och sjukvården ska få tydligt ansvar att bedöma om våldsutövare utgör fara för närstående, och att socialtjänsten måste förbättra uppföljningen av utsatta barn.

Nyhetsredaktionen