Det handlar om prognosen för elprisområde 3 och 4, alltså södra Sverige, där effektbalansen beräknas hamna på ett underskott på minus 7 700 MWh/h under en normalvinter, rapporterar Tidningen Näringslivet.

Malin Johansson som ansvarar för energi- och klimatfrågor på branschorganisationen IKEM, som representerar många energiintensiva företag i södra Sverige, säger till TN att rapporten visar att Sverige snabbt behöver förstärka kapaciteten.

– Det här bekräftar att vi snabbt behöver bygga ny kapacitet i form av gasturbiner och batterier, som kan jämna ut topparna, för att klara effekten i södra Sverige. Särskilt under de utmanande dagarna som vindstilla kalla vinterdagar, säger hon till tidningen.

En viktig anledning till det ansträngda läget är att Sverige inte kan räkna med hjälp från grannländer som Danmark och Tyskland, vars elförsörjning är ännu sämre än Sveriges.

”Analyserna av importmöjligheterna från närliggande länder visar att de flesta, liksom Sverige, är beroende av import vid ansträngda situationer. Det indikerar att importmöjligheterna från våra grannländer vid dessa tidpunkter kan vara begränsade om bristsituationer skulle inträffa samtidigt”, står bland annat i rapporten.

– Det är inte en nyhet att om det inte blåser i Danmark blåser det inte heller i Skåne. Vi menar att varje land måste ta ansvar för sitt elsystem. Vi kan inte förlita oss på grannländerna i den här frågan, säger Malin Johansson till TN.

Svenska kraftnät vill se en ökad flexibilitet hos elförbrukarna, men Malin Johansson anser att det är fel väg att gå.

– Varför ska vi skapa en marknad där industrin ska tvingas bli flexibel? Det är inte så att vi har ett högt förädlingsvärde av att sälja el till andra länder. Industrin ska kunna producera 24/7 för att gynna tillväxten och välfärden i Sverige, menar hon.