I Södertälje började man våga ställa frågor till bidragstagare, och utbetalningarna krympte raskt. Varför är andra kommuner så rädda för att vara tuffa och ”jaga folk”? Snällism från socialsekreterarna gör ju att de stygga vinner – och de svaga förlorar. Nu behövs skärpning och mod.
KRÖNIKA. ”Våra kolleger i andra kommuner tycker inte att vi kan ställa så hårda krav på de här ‘stackars människorna’. Men vi ser på dem som ansvarsfulla medborgare, inte som några stackare”, sa Anna Flink till Hem & Hyra apropå att Södertälje kommun ställer krav på att man bor lagligt för att få försörjningsstöd (3/4 -20).
Flink blev chef över socialtjänsten i Södertälje 2016, när antalet mottagare av ekonomiskt bistånd var skrämmande högt. Hon började utreda varför och ställa frågor. Resultatet blev att kostnaderna minskade med cirka 40 miljoner kronor per år 2014–2019, delvis då fusk med skenskilsmässor och annat avslöjades.
Hennes attityd känns fräsch i ett daltande Sverige där fokus så ofta riktas mot de drabbade. Att ha höga förväntningar på människor är ju inte så vanligt. Men det har Anna Flink. Dessutom klappar hennes hjärta för dem som verkligen behöver hjälp när det krisar, och som kan bli utan stöd om pengarna i stället går till skrupelfria skurkar.
När Flink började ansågs det tyvärr fult att kontrollera, berättade hon för mig. ”Det fanns en kultur som sa att man skulle vara glad över att folk vågade söka hjälp. Man tänkte att de övervunnit en stor rädsla och en känsla av skam och skuld, och då ska vi inte hugga och fråga en massa saker.”
”Inom socialtjänsten finns en bild av att det är synd om alla som kommer, att de är känsliga människor som inte tål vad som helst, och att vi måste vara försiktiga. Men jag menar att den ansatsen nedvärderar människor.”
Jag frågade om andra kommuner stod på kö för att få lära, men även om vissa visat intresse var det långt ifrån alla. I stället anklagades Södertälje inte sällan för att vara för tuffa och jaga människor.
”Det är inte alla kommuner som ens förstått att man behöver det här. Många tror ju ‘oj vad jobbigt de har det i Södertälje’. Det bekymrar mig lite. För det är inte bara i Södertälje. Jag vet att det inte bara är i Södertälje”, berättade hon till radion (10/11).
”Generellt så tycker jag att många kommuner är flata mot de som fuskar”, sa hon till Hem & Hyra (10/1 -20).
Nu har polisens Nationella operativa avdelning, Noa, startat ett pilotprojekt för att stoppa bidragsfusk inom välfärden. De som deltar är säkerhetschefer från Södertälje, Örebro, Linköping, Helsingborg och Uppsala. I projektgruppen, som ska mötas för första gången nu i juni, finns sju myndigheter plus Brå. Det är Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden och Migrationsverket.
Men frågan är om det kommer att göra någon skillnad. När jag pratade med Per Wadhem från Noa blev jag uppgiven över det sega tempot. Gruppen skulle ta fram en projektplan till september; sen kunde man inte veta vad som hände. ”Det tar tid för det är människor vi pratar om, mycket är kulturellt betingat, och vi behöver få in ett arbetssätt i organisationerna”.
Snark. Hur kan det vara så besvärligt att pressa dem som jobbar åt våra myndigheter att ändra inställning och arbetssätt?
Anna Flink har visat att det går, och att det blir pengar kvar till de verkligt behövande om man får de anställda att fatta att det inte är höjden av ondska att kontrollera dem som får hjälp av andra skattebetalare. Att gå låååååångsamt fram för att sköra socialsekreterare känner sig obekväma med att ställa krav är att göra kriminella en jättetjänst.
Vi har inte råd att förlora fler kronor genom fusk. Det är pengar som hade kunnat gå till annat, och som kommit in eftersom hederligt folk gått till jobbet.
”Vi har ett våldsamt överuttag ur välfärdssystemen”, sa Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik till Dagens industri för ett par veckor sedan (14/5). Han och andra myndighetschefer efterlyste möjlighet att dela information och göra kontroller.
2019 uppskattade den statliga Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen att omkring 300 miljarder betalats ut felaktigt sedan 2005. ”Trots de stora summorna finns i dag inte något långsiktigt arbete för att motverka detta. Inte heller sker någon samlad uppföljning”, konstaterade ordförande i en debattartikel (DN 1/12 -19).
Våra makthavare måste sluta blunda och börja se. När ska de sluta med Trött-metoder och börja jobba enligt Flink-modellen? Det är dags nu.
CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
De åsikter som framförs är skribentens egna.
