Folkhälsomyndigheten har uppmanat människor att stanna hemma och handlare att ställa in mellandagsrean. Trots det rapporteras det om trängsel i köpcentrum, mitt under brinnande epidemi. Regeringen menar att den inget kan göra, ännu. 

En pandemilag är emellertid på väg. Under måndagen skickade regeringen ett lagförslag till Lagrådet. Lagen ska ge regering, myndigheter och kommuner utökad makt; bland annat kommer regeringen kunna besluta att stänga butiker, köpcentrum, kollektivtrafik, gym och frisörsalonger. 

Lagen skulle innebära en maktförskjutning från riksdag – och därmed från folket – till regering. Regeringen skulle kunna ta beslut om till exempel nedstängning och inom två veckor skulle riksdagen få ta ställning till åtgärden. Eftersom regeringen skulle få möjlighet att fatta beslut som saknar stöd i riksdagen borde riksdagen rimligtvis sammankallas fortare än så för att få möjlighet att upphäva felaktiga beslut.

Vidare föreslår regeringen att lagen ska träda i kraft redan 10 januari och gälla till utgången av september 2021. Detta trots att det i januari inte går att veta om det i september kommer föreligga behov av en sådan lagstiftning. Om Sverige lyckas med sitt mål att alla vuxna ska få möjlighet att vaccinera sig innan sommaren torde pandemilagen därefter vara överflödig. Det ska dock inte hållas för osannolikt att den allmänna vaccineringen fördröjs och att epidemin fortgår långt in på nästa år. Bättre än att försöka förutspå framtiden vore att låta riksdagen kontinuerligt  ompröva giltighetstiden – vilket Riksdagens ombudsmän (JO) föreslår i sitt remissyttrande. 

JO:s uppfattning är att ”det aktuella lagförslaget, med hänsyn till dess breda tillämpningsområde och begränsade kontrollmekanismer, inte uppfyller de högt ställda krav som bör ställas på en lagreglering av det här slaget.” Det är synpunkter som bör tas på allvar.

Utökade befogenheter bör också innebära utökat ansvar. Hur ska regeringen kompensera de företagare vars verksamheter stängs ned? På denna punkt är lagen otydlig.

”I lagstiftningen skriver vi inte hur vi ska kompensera, men vi skriver in att man ska överväga kompensation” säger socialminister Lena Hallengren (S) till SVT (28/12). Det är knappast betryggande för de företag som riskerar att drabbas. Även om lagen inte stipulerar vilka summor som ska utbetalas bör den vara tydlig med att staten har ansvar att ekonomiskt ersätta företag vars näringsfrihet inskränks. 

Det har gått ett år sedan det nya coronaviruset upptäcktes i Wuhan och nio månader sedan allmän smittspridning konstaterades i Sverige. Det har således funnits tid att bereda lagen ordentligt, ändå stressas den nu fram. Regeringen remitterade sitt utkast 9 december och remissinstanserna fick två veckor på sig att inkomma med synpunkter – sista dagen att inkomma med remissvar var dagen innan julafton. Det lämnade fem dagar under julhelgen åt regeringen att läsa, och ta ställning till, remissvar från drygt hundra remissinstanser innan det uppdaterade förslaget skickades till Lagrådet. Nog för att det finns skäl att agera skyndsamt, men beredningen framstår som oseriös.

Riksdagen har extrainkallats för att nästa vecka rösta om pandemilagen. Den gör bäst i att rösta nej till lagen i dess nuvarande form. En pandemi kan knappast motivera vare sig rättslöshet för företagare eller en sådan betydande maktförskjutning från riksdag till regering som nu föreslås.