Efter ett besök i koncentrationslägret Auschwitz bestämde sig den brittiske regissören Jonathan Glazer för att skildra historien om dess kommendant Rudolf Höss och hans hustru Hedwig. Resultatet blev filmen ”The Zone of Interest” som har svensk biopremiär på fredag. Makarna bodde med sina barn i en stor villa med en välskött trädgård och allt var klassiskt tyskt överklassliv, där pappa gick till jobbet och mamma var hemmafru.

Förutom att arbetsplatsen var koncentrationslägret Auschwitz som låg på andra sidan trädgårdsmuren. Kontrasten mellan vardagslivet och brottet mot mänskligheten har gjort att filmen uppmärksammades vid filmfestivalen i Cannes och nu är nominerad till fem Oscarsstatyeter.

Jonathan Glazer beskriver i en intervju med TT hur han ”fick rysningar när jag förstod hur nära det var mellan huset de bodde i och muren till lägret. Det är som en symbol för hur vi kan dela in våra liv i fack och tänka bort hemskheter när det passar oss.”

Att familjen Höss kunde leva ett vanligt liv bekräftas också av tjänstefolket som efter krigsslutet intervjuades av de allierade. Som ett gräl mellan Hedwig och Rudolf Höss när de fick beskedet att de skulle lämna Auschwitz och sitt bekväma liv. Hon utbrast att ”de får bära ut mig härifrån”.

Skådespelerskan Sandra Hüller som spelar Hedwig Höss har hyllats för sin insats. Hon har själv beskrivit att hon som tyska kände ett stort ansvar för rollen: ”Jag kunde aldrig känna mig nära henne. Det finns inga sätt att göra det här på rätt sätt, utan att närma sig det på ett så respektfullt sätt som möjligt.”

Efter krigsslutet avrättades Rudolf Höss för krigsbrott men innan dess hann han både förhöras och skriva sina memoarer. Även i dessa framstår han som en vanlig person. Historikern Niclas Sennerteg som 2021 utkom med den internationellt erkända Allt jag känner är att mina fötter gör ont: förhören med Rudolf Höss (Natur & Kultur, 2021) beskriver hans personlighet som följande:

Det finns många som baserat på hans memoarer har beskrivit honom som en färglös vanlig byråkrat och har fängslats av relationen mellan mördandet i Auschwitz och hans idylliska familjeliv. Så saken är den är att många har fallit i den tyska filosofen Hanna Arendts fälla och sett honom som en skrivbordsmördare. Men när man närläser förhören med honom och andra tillgängliga källor ser man snarare att det här är en man som är en mycket ideologiskt motiverad mördare. På ett märkligt har detta kommit bort i litteraturen kring Rudolf Höss. Men att sedan kunna säga något om hans personlighet är mycket svårt och det är det som gör honom till en person som fortfarande fångar forskningens intresse.

Läs även: Koraszewski: Tror du att jag är antisemit?