Lögn och förbannad dikt att Sverige ”plundrat” afrikanskt kulturarv, skriver David Lindén.
Det finns en princip som är bärande i ett rättssamhälle och det handlar om att lagar inte ska appliceras retroaktivt. Om något var tillåtet och idag inte är tillåtet ska man inte utfärda retroaktiva straff. Ett konkret exempel handlar om barnaga vilket förbjöds i Sverige 1979. Även om barnaga är förkastligt kan man inte idag åtala någon för att ha slagit sina barn på den tiden det var tillåtet. Principen om retroaktiv lagstiftning kan även appliceras när det gäller kultur och kulturarv.
År 1897 var det brittiska imperiet och kungariket Benin i krig. I detta krig togs ett stort antal bronsföremål som krigsbyte från Benin varav några av dessa ”Beninbronser” donerades till Etnografiska Museet i Stockholm av en privat samlare. Idag skulle vi med rätta anse att detta var förkastligt då krigsbyte inte längre är tillåtet. Men samlaren hade köpt dem helt lagligt och det var som sagt tillåtet att ta krigsbyte 1897.
Det är därför som det blir hål i huvudet att regeringen vill utreda om dessa bronsföremål ska lämnas tillbaka till Nigeria. Men någon kanske i så fall vill påstå att vi har en skuld då västvärlden ”plundrat kulturarvet”? Det är nämligen ett sådant resonemang som brukar föras då man diskuterar att lämna tillbaka historiska föremål. Men det korta svaret är nej. Vi som lever idag har ingen skuld för att tidigare generationer har gjort något vi idag har synpunkter på. Den som dock anser att vi har en skuld skulle kunna plocka fram nazistkortet, men det faller i så fall på en liten men viktig detalj.
Precis som idag var det på 1940-talet högst olagligt att bedriva massmord på civila och konfiskera deras egendom. Det är därför som den konst som stals under andra världskriget ska återlämnas till ättlingarna till de rättmätiga ägarna. Beninbronserna har inga rättmätiga ägare precis som föremålen i Statens Trofésamling, vilka nu ingår i Armémuseum, inte ska återlämnas till vare sig Polen eller Ryssland. Däremot vore det högst önskvärt att kulturinstitutioner lånar ut föremål mellan varandra. Ett exempel är Silverbibeln vilken med jämna mellanrum har varit i Prag eller att Sverige alltsedan 1920-talet har ett fruktbart samarbete med danska muséer. Våra länder har ett stort antal föremål vi stulit av varandra under flera sekler av krig.
Att flörta med argumentet om ”plundring” och därmed att vi nu levande i väst bör känna skuld är fel väg att gå. Nuvarande regering borde ha sagt tack men nej tack till propåerna från Nigeria. En lämpligare strategi hade varit att säga: Vi lånar gärna ut föremålen och ni är varmt välkomna till Stockholm för att beskåda samlingarna. Sverige är fint på sommaren. Men Sverige plundrade inte Benin och moralisk skuld har vi definitivt inte.
Läs även: Vad hade Karl Gerhard tyckt om Koranbränningar?