Konstmästare Polhem, bergmästare von Swab och disponent Ljungberg. Alla var de verksamma vid Falu gruva i Dalarna och bidrog till att lägga grunden för Sverige som en innovations- och industrination. Gruvan var under sekler Sveriges skattkista och vinsten knoppade av sig i form av allt från upptäckten av nya grundämnen till nuvarande Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Sverige som industrination grundades i Bergslagen. Men det handlar inte bara om renodlade industrier utan främst innovation. Utan Falu gruva, allmänt kallad ”gamla Mormor”, hade vi inte haft it-undret med exempelvis Spotify och fiberutbyggnad. Innovation föder innovation.

Med ett äldsta aktiebrev från 1288 är det fullt förståeligt att Falu gruva har en lång och fascinerande historia överfull med dokument men också fysiska föremål som konst och redskap. Allt detta ägdes av Stora Kopparbergs Aktiebolag och började katalogiseras redan på 1880-talet. Det var faktiskt en syster till den legendariske gruvdisponenten Erik Johan Ljungberg (1843–1915) som insåg behovet av att samla företagets imponerande historia för att kunna lära inför framtiden. Bland museets samlingar kan nämnas den rent ut sagt överdådiga gåvan disponent Ljungberg fick när han år 1900 firade 25 år som anställd vid företaget. En karta över Stora Kopparbergs Bergslag tillverkad i både guld och silver och som han tyckte var så pass ”fin” att han gav tillbaka den till företaget.

Ett första museum öppnades av pionjären Carl Sahling på 1890-talet och år 1922 flyttade Falu gruvmuseum in i den byggnad där det finns än idag. Det fyller alltså 100 år på samma plats i år. Ett jubileum som är värt att fira och det är synd att det inte uppmärksammas formellt. Det är nämligen en riktig skatt. Det finns ett stort antal föremål som uppmärksammar gruvans fascinerande historia.

Bland mina personliga favoriter kan jag nämna en koppartacka från omkring 1200, ett föremål som antingen förkommits eller offrats då det var värt ungefär som en medelstor bil, operationsverktyg från Sveriges första akutsjukhus som uppstod vid gruvan, och ett otal modeller som tillverkats av Christopher Polhem (1666–1751). Urtypen för det svenska snillet och som jämte Carl von Linné (1707–1781), även han verksam en tid i Falun, kan kallas för den svenska upplysningens fader. Men det innehåller även mindre kända skatter.

Som den imponerande mineraliesamlingen som användes i undervisningen vid Bergsskolan i Falun. Gruvindustrin var så pass progressiv att man insåg att duktiga bergsmän måste utbildas på plats för att lära sig hantverket. Därför finns det fog för att påstå att rikets främsta lärosäten Uppsala och Lund outsourcade undervisningen till gruvan. Förvisso handlade det om nytta, bergshanteringen var inte en ädel konst, men skolan i den gruvliga staden lade grunden för svensk teknologisk utbildning. Än idag åker blivande bergsingenjörer från både Sverige och utlandet till Falun för att besöka både gruvan och museets imponerande samlingar.

Adressen är Gruvplatsen 1, 791 61 Falun!

Läs även: Dronningen visar vägen