Årsdagen av börskraschen 1929 påminner oss om att det inte kommer att bli 1930-talet, skriver David Lindén.
Det finns årtal i historien som alla känner till som 1789, 1945 eller för den delen 1929. På dagen för 93 år sedan startade börskraschen i USA som gjorde slut på det glada 1920-talet, vilket startade en depression och indirekt är skyldig till andra världskriget. Ett avgörande historiskt datum som alla älskar att referera till. Speciellt inom den svenska debatten där man gillar att måla upp brunskjortor och svastikor som marscherar ut ur historien och in i samtiden. Karl Marx skrev att historien upprepar sig först som tragedi och sedan som fars och därför kan det säkert vara så att vissa ser tecken på att 1930-talet kommer tillbaka, men så är inte fallet.
Vi kan börja med det faktum att inget land i Europa har gått igenom ett blodigt världskrig och tvingats betala ett monstruöst krigsskadestånd. Till detta kan läggas att arbetslösheten är bekymmersam men inte skyhög och slutligen går det att göra påståendet att vi idag är friskare, mer välutbildade och säkrare än på 1920-talet. Ett exempel som illustrerar detta är att coronaviruset skördade betydligt färre offer än spanska sjukan. Av den enkla anledningen att vi idag inte är så pass undernärda som vi var på 1920-talet. I korthet är detta argumenten varför vi inte befinner oss i en internationell version av 1930-talet, men så återfinns Sverige.
Den nuvarande regeringen vilar på stöd från Sverigedemokraterna och detta skulle tas som ett argument för att vi befinner oss på 1930-talet. Men det gör vi inte här heller. Ta bara sådana basala exempel som att vi har en justitieminister som i media vågar erkänna att det finns för- och nackdelar med visitationszoner, aborträtten kommer att skrivas in i den svenska grundlagen och landets biståndsstrategi handlar om att fokusera på att återuppbygga Ukraina. Likaså kan man anföra att SD förlorade styret i Sölvesborg men Louise Erixon anförde inga stormtrupper mot kommunhuset eller för den delen att det inte finns eller kommer att introduceras någon särlagstiftning om att frånta laglydiga svenskar sitt medborgarskap. Oavsett hudfärg. Men det andra som regeringen vill göra: Luktar inte det fascism? Det gör det inte. Skärpa straff och att ställa högre krav på medborgarskap har exempelvis de danska Socialdemokraterna gjort och de torde inte kvalificera sig som Hitlers arvtagare.
Oppositionsledaren Magdalena Andersson har själv förstått detta tillsammans med Vänsterpartiets Nooshi Dagostar. De har börjat tala klass i stället för att vilja skrämmas med Adolf Hitlers spöke. Men Marx kanske ändå hade rätt att historien upprepar sig som fars: För farsen handlar om att ett stort antal opinionsbildare har investerat tid och resurser för att påpeka att Sverige befinner sig i början av 1930-talet. De kommer att stå med byxorna nere när det visar sig att så inte är fallet och skrattet vi andra kommer att kunna utbrista i kommer att klinga länge.
Läs även: Ormen i paradiset stavas likgiltighet