Idag är det en födelsedag och inte vilken som helst. Vi firar det faktum att det svenska snillet Christopher Polhem (1661–1751) skulle fyllt 362 år. Kärt barn har många och vackra namn. Han var Sveriges Newton, Sveriges Arkimedes eller för den delen en uppfinnare och upptäckare. Utan ”underbarnet” från Gotland hade vi inte haft låsen, gruvorna eller för den delen slussarna i Trollhättan. Herr Polhem banade väg för alla de andra: Vi kan kalla dem Celsius, Klingenstierna eller Carl von Linné. De gjorde oss till en tänkande nation. Det är grunden för vår upplysning.

Allt detta har idéhistorikern David Dunér fångat i boken Tankemaskinen: Polhems huvudvärk och andra studier i tänkandets historia. Det är en studie som med sitt magnifika språk omvandlas till en guide i upplysningens historia. Smaka bara på att ”herr Polhammar” (som han hette innan adlandet) led av huvudvärk, vilket gav honom några av sina bästa kreativa tankar och dessutom var så pass kreativ att han även älskade att arbeta i köket. Polhems skrev även ned tårtrecept, vilket återigen visar vilken upplysningsman han faktiskt var.

Läs även: Tankemaskinen lever

Nåväl allt var inte briljant med den briljante sonen från Gotland. När Polhem fick ansvaret för Falu gruva gick det inte riktigt som han hade tänkt. Detta beror delvis på kraven att få en högre lön, tjurskallighet och det faktum att Bergskollegium i Stockholm inte förstod bergsmännen som var på plats. Men om detta skulle man kunna säga att det numera är historia. Utan Polhem inget innovativt Sverige och Dunér fångar i Tankemaskinen denna fascinerande långa linje som visar att uppfinnarnationen Sverige kan leda sina vägar till Christopher Polhem. Som tidigare nämnts kan vi tacka honom för polhemslås, polhemsknut och för den delen förlagan till slussen i Stockholm. Det är allt detta som gjorde det värdigt att pryda den gamla 500-kronorssedeln.

Historikern David Dunér fångar inte bara Polhem utan även många andra i sin generation genom boken Tankemaskinen. På ett sätt blir man förundrad och på ett annat inte: Tänk att lilla Sverige på 1700-talet gick i bräschen för att tänka nytt. Kanske beror det på att vi var den där stormakten som gick i kvav, eller att vi helt enkelt ville tänka inte bara ett utan två steg i en annan riktning. Bland vetenskapsmännen i denna förändringens tid var Polhem ledande och Linné kom efteråt. Utan en lärd pojke från Gotland, hade vi inte haft blomsterkungen och utan blomsterkungen hade vi inte haft vår nuvarande upplysningstradition.

David Dunérs, Tankemaskinen (2012), kan köpas på Antikvariat.net

Läs även: Strindbergs avfälling moderniserade svensk dramatik

David Lindén