Man kan tycka att integrationsminister Anders Ygeman har otur när han tänker. I alla fall om man ska utgå från intervjun i DN där han egentligen inte föreslår något, men tycker att man ska inspireras av Danmark för att tackla integrationen.

Det var små pärlor av visdom som att man ska ha max 50 procent ”utomnordiska” invandrare i vissa områden och att han inte minns vilken svidande kritik hans moderate företrädare Tobias Billström fick när han påpekade att volymer spelar roll också när det handlar om integration. Det är milt sagt ogenomtänkt att vilja fastställa människors rätt att bo i vissa områden beroende på etnicitet, en övertro på social ingenjörskonst som genom historien inte riktigt har visat bra resultat. Det sistnämnda är något som Socialdemokraterna borde vara smärtsamt medvetna om.

Förvisso är det lätt att gyckla om Ygemans och regeringens helomvändning. Speciellt då han menar att allt handlar om ett missförstånd. Ett träffande svar kom från tidigare Bulletinmedarbetaren Alice Teodorescu Måwe som när Ygeman beklagade sig över att vara missförstådd svarade: ”Välkomna till de missförståddas sida”. Roligt, träffande och koncist, som ett svar ska vara. Däremot är det kontraproduktivt att gotta sig åt att man har haft rätt när andra hade fel. Speciellt när de andra, läs Ygeman, gör ett, förvisso klumpigt, försök att ompröva en tidigare ståndpunkt. Även om det så att säga blev hiskeligt fel.

I svensk diskussion har vi tyvärr drabbats av vad man skulle kunna kalla för skrytarsyndromet och det är förståeligt. De som under år hunsades och rasistanklagades för att de påtalade att det fanns problem med invandrings- och migrationspolitiken tog lite tid att gotta sig när motståndarsidan insåg att de hade fel. På många sätt är det en fullt förståelig reaktion: Att känna att man har sin stund i solen efter att ha varit i mörkret är fullt acceptabelt. Men man ska inte ägna för mycket tid åt att skryta för då åstadkommer man inte resultat.

Därför går det att välkomna Ygemans utspel även om det lämnade mycket övrigt att önska. Äntligen börjar vi föra ett samtal om hur man konkret ska bryta segregationen med betoning på särskilt utsatta områden. Men att etnicitet och boendekvoter skulle vara rätt väg att gå är helt enkelt fel. Det vet alla. Inte minst Socialdemokraterna som tidigare gjorde ett nummer av att utmåla Danmark som helvetet på jorden. Men det går fort i hockey, politik och kärlek.

Sålunda är det helt rätt att välkomna den enkla principen att Ygeman ens försöker lyfta en fråga. Även om det blev helt fel. Vi har ett stort problem i Sverige som inte bara handlar om segregation utan om att nytänkande bemöts med unison kritik. Ett sådant är det faktum att regeringens ens vågar lyfta en fråga även om de har upp över öronen fel när det gäller en möjlig lösning. Ett gammalt talesätt lyder att man inte ska jaga kättare utan hylla konvertiter och det bör man vara beredd att hålla med om. Även om det handlar om någon som är så pass proffspolitisk som Anders Ygeman.

Läs även: Extremister avskyr alltid kultur