Facebook noscript imageLindén: Jag vill ge en Narniabok till varje barn i Ukraina
Kultur
Lindén: Jag vill ge en Narniabok till varje barn i Ukraina
Lejonet Aslan i Narnia. Foto: Wikipedia
Lejonet Aslan i Narnia. Foto: Wikipedia

Ny teknologi gör att Narnia återupptäcks av varje barngeneration. Men läs gärna böckerna också, skriver David Lindén.

Av en ren tillfällighet såg jag att Disney+ hade filmen Berättelsen om Narnia: Häxan och Lejonet från 2005 och bestämde mig för att se om den. Det handlar inte bara om att slötitta på någon streamingtjänst utan ren nyfikenhet. Jag växte upp med Narniaböckerna, som min salig moster läste för mig, fick den otroligt pajiga BBC-versionen från 1980-talet på VHS och ville nu se om sagan om syskonen Pevensie fortfarande håller för vuxna ögon. Resultatet var överraskande positivt: Landet bortom garderoben fungerar med bravur. Dessutom var det ett fantastiskt skådespeleri med James McAvoy som faunen Tumnus och Liam Neeson som lejonet Aslan. En ren njutningsupplevelse som en god film ska vara.

C. S. Lewis (1898–1963) kunde berätta en bra historia och det är föga förvånande att han var god vän med sin Cambridgeträtobroder J. R. R. Tolkien (1892–1973) och på ett ytligt plan går det att jämföra Sagan om ringen med böckerna om Narnia. Men bara på ett ytligt plan. Där Tolkien fokuserade på en bredare publik skrev Lewis för barn och han hade ett djupt kristet budskap. Men hans storhet förminskas inte av att lejonet Aslan uppenbarligen är en kristusgestalt. Det blir snarare betydligt bättre för det är den perfekta inkörsporten till det goda som besegrar det onda och att Aslans osjälviska offer gör att världen blir bättre. Ibland kommer man långt med en god handling eller för att parafrasera Bamse: Om man är stark måste man vara snäll.

Som vuxen hittar man dessutom ett större djup i Narniaböckerna. Barn som evakueras från Blitzens London till en magisk värld kan lika gärna vara barn som dött i bombningarna eller ligger i koma. Lewis ville medelst fantasins värld visa att krigets krassa verklighet var ett övergående fenomen. Ondskan går att besegra oavsett om det är en vit häxa eller Nazityskland. Men det kräver hårt arbete och ett mått av uppoffringar. Det är därför Aslan driver sin motståndsrörelse och får anhängare som vågar stå upp för vad de tror på. Även om de riskerar att förvandlas till sten. Ondskan kommer i slutet alltid att förlora.

Det är därför det var en fröjd att se om en Narniafilm och tids nog ska jag försöka hitta mina gamla exemplar av böckerna. Till dess vill jag att varje barn i krigets Ukraina ska få höra talas om C. S. Lewis och se filmerna eller för den delen läsa böckerna. På ett rappt, underfundigt och tankeväckande sätt förklarar han för de minsta något av det svåraste i livet, nämligen krigets fastor. Men det kommer inte att kunna uppnås i nuläget så därför rekommenderas en paus i julstöket för att titta på filmen från 2005. Till den som har barn rekommenderas också att köpa ett exemplar av böckerna. De håller och kommer att hålla också i framtiden.

Ta ett steg in i garderoben!

Berättelsen om Narnia kan ses på Disney +.

Läs även: Stjärnornas krig har blivit mainstream

David Lindén

Jag är författare och historiker. På Bulletin är jag kulturchef.

Kan nås på david@bulletin.nu