En klassisk fördom som råder om kultur är att om man vill värna den så måste den vara statisk i betydelsen oföränderlig. Men så är inte fallet. Ett typexempel är folkdräkter. Det vi betraktar som en gammal folkdräkt skulle generationer tidigare ses som en nymodig eller förändrad sådan. Resonemanget går också att applicera på historia och vad som lite slarvigt kan kallas för ”lajvande” – att klä ut sig i historiska kläder och leva historien. Ett bättre ord för lajvande är historiskt återskapande och i morgon avslutas ett av de främsta sådana evenemangen i Sverige.

Medeltidsveckan på Gotland fyller nästa år 40 och kretsade från början kring Valdemar Atterdags erövring av ön och brandskattning av Visby 1361. Det är troligt att själva brandskattningen inte ägde rum men det är så att säga ”en bra story” för att använda en journalistklyscha. Men det som började som några temadagar har utvecklats till en stor folkfest med tusentals besökare med fokus på inte bara gotländsk utan även europeisk medeltid. Förutom tornerspel, musikuppträdanden och bågskytte hålls ett stort antal seminarier där gemene man kan lära sig om allt från franciskanerorden till det faktum att morötter inte var orangea på medeltiden utan vita. Färgen avlades fram i Nederländerna på 1600-talet som en hyllning till Vilhelm av Oranien.

Likt andra festivaler har medeltidsveckan olika typer av besökare. Helt vanliga turister, de som gillar att klä sig lite medeltida och de som tar veckan på stort allvar. De sistnämnda tillhör gruppen ”historiska återskapare” och skulle bli höggradigt förbannade om man skulle kalla dem för lajvare. För om man äter, klär sig, sover och lever medeltid tar man det på gravt allvar. Men de tenderar att vara toleranta gentemot dem som inte fullt ut vill leva sig in i tiden.

Återskaparna är intressanta inte bara för sin passion utan också som ett kulturellt fenomen. Det finns få regelrätta mallar för medeltida kläder och mat vilket således gör att man ständigt måste pröva sig fram. Vad som ansågs riktigt medeltida 1984 har med hjälp av nya fynd och teorier uppdaterats 2022. Historien och kulturen är inte statisk. Den är till och med så pass föränderlig att en återskapad historisk dräkt säger något hur man såg på det historiska modet när den tillverkades. Därför är det inte heller förvånande att många som sysslar med historiskt återskapande också tycker om folkdräkter.

Vidare är det inte bara en svensk trend. Idag går exempelvis Battle of Wisby av stapeln med deltagare från ett stort antal europeiska länder. Målet är att rekonstruera slaget vid Mästerby och det läger Valdemar Atterdag skulle kunna ha haft vid ringmuren. En grupp som tydligen har gott renommé bland återskapare är polacker för de prickar alltid rätt. När det kommer till Battle of Wisby-gruppen så har de strikta riktlinjer för att få delta: Är det inte 1300-talet blir du inte antagen. Lite strängt kan tyckas men det rekonstruerade slaget är väl värt att titta på.

Om ni har chansen rekommenderas ett besök på medeltidsveckan 2024. Då är det 500 år sedan lybeckarna sprängde ett hål i ringmuren för att bli av med den danske kungen Kristian II:s besvärlige amiral Sören Norby som med sin bas på Visborgs slott gjorde Östersjön osäker. Av slottet återstår endast några stenar då det sprängdes av danskarna när Gotland blev svenskt 1658. Men det är en helt annan historia.

Läs även: Lita aldrig på snorvalpar med helikopter