År 1994 publicerades första delen av projektet Atlas över Sveriges bergslag, och nu nästan 30 år senare går projektet i hamn med den sista och största delen, nämligen Kopparbergslagen. Idén föddes ur en insikt om att det fanns en kunskapsbrist om Bergslagens äldre historia, de historiska källorna räckte inte till. Under projektet har kartor, arkeologiska lämningar och historiska källor ställts samman för att skapa en heltäckande bild över vilka spår det finns efter utvecklingen i Sveriges industriella hjärta. Utgångspunkten har varit de 23 områden som kan betecknas som bergslag, det vill säga områden med reglerad gruv- och hyttdrift, från medeltiden. Kopparbergslagen är i det här sammanhanget området kring Falu gruva i Dalarna och omfattar ett flertal av socknarna som idag ingår i kommunerna Falun och Borlänge.

Atlasen över Kopparbergslagen är omfattande och utgör tre separata volymer. Den har också tagit längst tid eftersom materialet har varit stort, men inte minst för att det under projektet blev tydligt att Kopparbergslagen skiljer sig från andra delar av bergslagen i omfattning, tidsperspektiv och hur hyttor och annat har organiserats. I den första volymen av verket är det en generell genomgång av hela området och vilka olika typer av källor och lämningar som ligger till grund för Atlasen. Här finns också en genomgång av de olika dateringar som finns. Även om projektet utgår ifrån medeltida bergslag så tas även nyare lämningar upp, vilket är viktigt då det i många fall har funnits en kontinuitet i var gruvor, hyttor och andra industrier har legat.

De två övriga volymerna är detaljerade genomgångar av alla lämningar som finns, socken för socken. Att det är sockenvis hänger också ihop med att när Riksantikvarieämbetet började kartlägga fornlämningar så utgick de från de dåvarande socknarna som administrativa enheter. Det är en uppräkning över varje hytta och annan lämning som finns i området. Det ska sägas att det här är en Atlas, det är kanske inte ett verk som man läser från pärm till pärm. Det är ett uppslagsverk där det finns möjlighet att slå upp specifika platser och lämningar. Det största värdet för den allmänt historieintresserade har volym ett, med sin genomgång av källmaterial och lite större översikter. De två övriga volymerna har kanske främst relevans för forskare, lokalhistoriker och länsstyrelsens kulturmiljöarbete.

Läs även: Mellan Vasalopp och silverhammare

Med den här avslutande delen går nu hela projektet Altas över Sveriges Bergslag i hamn, det är ett stort arbete och avgörande grundforskning som har gjorts för att öka kunskapen om vår tidiga industriella historia. De publicerade volymerna kommer förhoppningsvis att ligga till grund för mycket spännande forskningsarbeten framöver.

Atlas över Sveriges bergslag publiceras av Jernkontoret.

Johanna Lindén Nybelius är museipedagog vid Falu gruva och driver Sveriges mest lästa 1500-talsblogg.