Facebook noscript imageLindén-Nybelius: I fäders – men inte Gustav Vasas – spår
Kultur
Lindén-Nybelius: I fäders – men inte Gustav Vasas – spår
Dubbel norsk seger i förra årets Vasalopp. Foto:  Foto: Ulf Palm / TT
Dubbel norsk seger i förra årets Vasalopp. Foto: Foto: Ulf Palm / TT

Vasaloppsveckan är här. Tusentals skidåkare tar sig under veckan mellan Sälen och Mora, eller i alla fall i mål i Mora om de väljer att åka några av de kortare loppen, skriver Johanna Lindén-Nybelius.

Höjdpunkten är naturligtvis Vasaloppet den första söndagen i mars. Historien om Vasaloppet är bekant. År 1922 startades en insamling på initiativ av publicisten Anders Pers (1860–1951) för att genomföra ett lopp till minne av Gustav Vasas skidfärd genom Dalarna. Efter en trevande start så blev Vasaloppet en succé och en institution, och är nog en anledning till att Gustav Vasa faktiskt är en av de monarker som vanliga svenskar bäst känner till.

Läs även: Sveriges första moderna drottning

Men frågan är ju om Gustav Vasa ens åkte skidor när han drog sig mot gränsen till Norge efter att ha misslyckats med att få dalfolket med sig i ett uppror? Skidor existerade absolut vid den här tiden, och Olaus Magnus beskriver i sin Historia om de nordiska folken (1555) även tävlingar på skidor. Mindre troligt är att en uppländsk adelsman hade tagit sig tid att lära sig att åka skidor. Peder Swarts krönika nämner ingenting om att Gustav Vasa åkte skidor, utan nämner bara att han hade dragit mot Norge. Enligt Peder Swart verkar Gustav Vasa inte heller ha haft särskilt bråttom, det går mer än en vecka mellan att Gustav Vasa lämnat Mora och att befolkningen ångrar sig och vill kalla honom tillbaka. Ändå blir han upphunnen, någonstans i Lima socken vid gränsen till Norge. Mest troligt är att Gustav Vasa har begett sig mot Västerdalälven och där anslutit till Olafsleden, som var pilgrimsleden vilket ledde till Nidaros, det vill säga dagens Trondheim. Det är också högst otroligt att Gustav Vasa färdades ensam, han var en adelsman ur rikets högsta skikt. Någon tjänare och hjälpare bör ha varit med, och han bör också haft någon som faktiskt kunde visa vägen genom dalaskogarna.

Kanske borde Vasaloppet egentligen heta Engelbrektsloppet, om det inte vore för att det namnet numera används till ett årligt skidlopp i Norberg. Det är nämligen skidåkaren Engelbrekt som skickas ut tillsammans med några andra män för att hinna i kapp Gustav Vasa. Det är tack vare att de åkte skidor, som förmodligen var snabbare än vilket färdmedel Gustav Vasa än använde, och att de kunde genvägarna genom skogen mellan Mora och dagens Sälen som de hinner ifatt Gustav Vasa. Gustav Vasa följer med morakarlarna tillbaka till Mora och väljs till deras ledare. Tidernas första Vasalopp var avklarat, även om det gick betydligt långsammare än de troligen omkring tre och en halv timmar som 2023 års segrare i Vasaloppet kommer att använda för att skida mellan Sälen och Mora.

Läs även: Sveriges första moderna drottning


Johanna Lindén Nybelius är museipedagog vid Falu gruva och driver Sveriges mest lästa 1500-talsblogg.