Om man vill få ett typexempel på hur konstigt Sverige en gång i tiden var kan man granska det svenska ordensväsendet. Vi har haft ett livskraftigt sådant sedan 1600-talet vilket formaliserades på 1700-talet och gällde fram till 1974 när man bestämde sig för att avskaffa ordnarna, men ändå inte. I klartext handlade det om att man i världens ”jämställdaste land”, skrivet med drypande ironi, inte ville att kungen skulle kunna ge ut förtjänsttecken. Men att man ändå var på pass feg att man inte helt ville avskaffa det. Kvar blev Serafimerorden som förbehålls utländska statsöverhuden och Nordstjärneorden som gavs till utländska medborgare. Resultatet blev så pass olyckligt som man skulle kunnat förutspå: Rumäniens diktator Ceausescu fick Serafimerorden och kulturprofilen Jean Claude Arnaut Nordstjärneorden. Förutom ett stort antal andra icke-medborgare som har gjort bra och bestående insatser för Sverige. Men inte någon svensk medborgare förutom medlemmar av kungafamiljen.

Därför är det bara att gratulera att vi numera återigen har återgått till vad ett ordensväsende handlar om. Att premiera våra egna medborgare. Men om man ska vara ärlig är detta inte nuvarande regerings hela förtjänst utan det började som en utredning av den förra regeringen. Den nuvarande regeringen har bestämt sig för att implementera förslaget. Betänk följande: Det är en svart komedi att ett land som har ett belöningssystem inte tillåter att de egna medborgarna får ta del av detta. På ett sätt är det just så Sverige på 1970-talet var. Man ville både äta kakan och behålla den. Till detta ska läggas att man inte insåg att det någon gång kunde bli en så kallad jämviktsriksdag. Att två block kunde ha exakt samma mandat. Men detta hände och bidrog till att Olof Palme kunde sitta kvar som statsminister och att de stora frågorna avgjordes via lott. ”Lotteririksdag” är ett ord jämte prefixet ”polsk” som kan beskriva parlamentariskt kaos. Något som ingen vill återvända till.

Nåväl, nu är vi här. Äntligen kanske vi kan försöka återskapa några delar av det formella Sverige och ett sådant är att införa det kungliga belöningssystemet för vanliga svenska medborgare. Därför var det bara att applådera att kungahuset lagt ut på sin officiella sida att det numera står fritt att nominera svenska medborgare till en kunglig orden. Ordensväsendets fyra ordnar: Serafimer, svärds, nordstjärnan – och Vasaorden handlar inte bara om prominenta män och kvinnor som gagnat staten. Likt det brittiska så är tanken att belöna dem som i vårt lands intresse gjort någonting värt att applådera. Ambassadören och läraren är inom samma skrå. Precis som idrottstränaren eller museitjänstemannen.

Bidraget till Sveriges ära och värdighet är den bärande bjälken och inte hur fina meriter du i vanliga fall kan skriva på ditt cv.

Hovets nomineringsblankett: Kungahusets blankett

Så in och nominera!

Läs även: I fäders - men inte Gustav Vasas - spår