Lindén: Passande med kokain i riksdagen?

Ingress: Något symptomatiskt för vår tid, skriver David Lindén.

Det kunde varit sexigt som en amerikansk TV-serie. Sprit, sex och knark i riksdagens lokaler men i stället ter det sig lika svenskt som Tre Kronor alternativt Rederiet. Pajigt, buskisartat och väldigt svenskt. Man har alltså hittat spår av kokain i Sveriges riksdag och det är ett knäck som Aftonbladet ska ha en eloge för. Kanske också en säkerhetsrisk. Kokain är trots allt olagligt och det öppnar upp för utpressning men samtidigt känns det oerhört svenskt. Till och med på den nivån att man kan ge Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar en eloge när Aftonbladets gravallvarliga reporter utkrävde ansvar. Hon svarade lite käckt att i så fall borde även Aftonbladet konsekvent drogtesta all sin personal. Föga lämpligt men rappt och roligt. Nästan ett svar som hade varit värdigt tidigare ordjonglörer som Carl Bildt.

Frågan är dock varför kokainet dyker upp i lokaler som tillhör vår högsta beslutande församling. Svaret bottnar troligtvis i att makten alltid har gillat njutningsmedel även om de varit olagliga. Betänk att Joseph Kennedy delvis blev rik genom spritsmuggling i förbudstidens USA. I Colombia hade nog kartellerna utgjort en ny samhällselit om kokainet legaliserats. ”Varje stor förmögenhet börjar med ett brott” är ett slitet citat som innehåller ett visst mått av sanning. Precis som att gränsen mellan det lagliga och olagliga blir gråare ju mer pengar som finns på kontot.

På många sätt är riksdagens knarkskandal en modern tappning av den så kallade Sandhamnsligan som på 1970-talet drev ett framgångsrikt knarkimperium på den svenska societetens favoritö. För övrigt gjorde regissören Hannes Holm en sevärd film baserad på historien med titeln Himlen är oskyldigt blå som går att se på Netflix.

Självklart ska man inte använda olagliga substanser då detta definitivt gynnar de kriminella gängen. Men i det svarta måste man också kunna se en form av humor och ”knarkskandalen” är ofrivilligt rolig. För det första ger det uttrycket pudra näsan en ny innebörd och för det andra kanske man helt enkelt får vara så pass cynisk att den visar att våra riksdagsledamöter har mer gemensamt med väljarkåren än vad man tror. Med den lilla skillnaden att en vanlig svensk arbetsplats inte innehåller spår av narkotika.

Vad hände med att ta en öl i arbetsplatsens lokaler och inte dra en lina?

Läs även: Äntligen har Göran Greider axlat rollen som rikspucko!