De flesta äldre svenskar kommer ihåg när regalskeppet Vasa bärgades 1961. På många sätt är det ett monumentalt årtal i den svenska och även internationella historien. Det är få nationer som kan skryta med att deras största maritima bidrag till historien är ett skepp som sjönk efter cirka 15 minuter på sin jungfrufärd och genererade mest skratt och gyckel. Tänk att den unga stormakten Sverige var sådana idioter att man förlitade sig på en kung och inte professionella skeppsbyggare från Holland. En liknelse skulle vara om en amerikansk president själv skulle designa en månraket.

Skrattet när det gäller Vasa hördes över hela den svenska stormaktstiden. Dessutom återupprepades det när vraket bärgades av Anders Franzén 1961. Om man någonsin haft vänner inom marinen – här eller i stora vida världen – påpekar de alltid Vasa: Hur kommer det sig att ert stora skepp sjönk så abrupt, fniss, med lämpliga skämt. Det har många tänkt på och kanske får man nu på något sätt upprättelse.

Länge har kung Gustav II Adolf utpekats som den som var skyldig till haveriet. Det ligger mycket i det. Vi har läst om hur kungen ville ha fler däck och struntade i barlasten. Hjälten i dramat har varit den holländske skeppsbyggaren Henrik Hybertsson men nu visar det sig vara annorlunda. För hans andra skepp Äpplet, som man självmant sänkte på 1680-talet, är nu upptäckt. Visserligen är det mer välstyrt än Vasa, men det är klumpigt, högbyggt och så pass inkompetent att fransmännen tankade nej till att köpa skeppet. Det är ett skrytbygge och när det väl sänktes av svenskarna själva handlade det om att det inte längre gick att segla med.

Då infinner sig frågan om det var skeppsbyggmästare Hybertssons fel? Det är svårt att tro. Han var en rejält välbetald expert på den tidens rymdfärjor – skepp – men han lät sig övertalas och byggde med största sannolikhet två skepp som inte fungerade. Lejonet från Norden kan inte i detta läge äreräddas. Han var nog den som gav alla order om att skeppen skulle bli så stora, fräcka och svårmanövrerade. Men om detta kan vi inte berätta mycket. Däremot är det på många sätt helt fantastiskt att man har hittat Äpplet trots att det sänktes på sin elefantkyrkogård och att detta kan ge oss mer insikt i den tid som var 1600-talet. En tid då ”ärat ditt namn flög över jorden” för att parafrasera vår nationalsång.

Länge leve regalskeppet Äpplet. Länge leve vår svenska historia och länge leve Sjöhistoriska museets utställning vrak.

Läs även: Vär är silverrävarna?