Spänning är en ständig komponent när man ska berätta en god historia. Det är dessutom en regel som spänner över hela spektrumet: från kloka gubbar till Nobelpristagare. Men det är synd att många fackboksförfattare ibland glömmer att de är författare och därför ska sträva efter att vara goda sådana. Likaså är det synd att en del ”ser ner” på de fackboksförfattare som kan skriva och därför får en större publik. Men till det ska läggas att våga blanda fakta och fiktion. En genre som är en svår balansgång men när det görs rätt blir det lysande.

I år skulle en av de främsta svenska historieberättarna ha fyllt 90 år och det är en plump i mitt eget protokoll att jag inte uppmärksammade honom på födelsedagen. Olov Svedelid (1932–2008) började som journalist och sadlade därefter om till att skriva deckare och historiska ungdomsromaner. På många sätt var han en enmansarmé, där varje bok hade spänning och historia som sin drivkraft, och som helt enkelt skrev, skrev och skrev. För vuxna i sin samtid är han nog mest känd för serien om polisen Roland Hassel, men för barnen kommer Svedelid alltid att vara sammanlänkad med svensk historia.

Jag själv har svårt att skiljas från mina ”Svedelidare”. För några år sedan hittade jag mitt eget ex av Bränn borgarna om Engelbrektsfejden, vilken första gången gavs ut 1992. Det som skulle bli lite kort sovläsning hemma hos mina föräldrar slutade med att jag sträckläste den fram till 4 på morgonen. Mamma och pappa skrattade muntert när jag på frågan varför jag såg så trött ut svarade att jag hade läst Olov Svedelid. Han engagerar fortfarande när man är en vuxen läsare och därför funderade jag länge och väl på vilken av ungdomsromanerna som passar årets julkalender? Är det Skjut kungen från 1991 om pagen Johans försök att hindra mordet på Gustav III? Kanske Mor är ingen häxa från 1979 om fattigpojken Anders eller för den delen berättelsen om 1600-talsflickan Catarina?

Nej! Trots att alla är lysande har Störta tyrannen från 1988 för alltid fastnat i medvetandet. Överklasspojken Rasmus Crona får uppleva Kristian II:s belägringar av Stockholm, se sin far avrättas i Stockholms blodbad och ser till att hjälpa Gustav Eriksson av ätten Vasa under hans äventyr i Dalarna. Boken fungerar för både gammal och ung. Men det handlar inte bara om det skrivna: Jag kan fortfarande minnas Sveriges Radios sommarlovsteater, som 1993 gjorde om den till radioformat. Det var spännande, skrämmande och fascinerande. Jag satt som klistrad vid radion, grät floder när de skildrade blodbadet och höll på att riva huset när jag missade tre avsnitt. Min stackars pappa fick höra av sig till en god vän på SR som piratkopierade alla avsnitten på kassetband. Förhoppningsvis är brottet preskriberat och om så inte är fallet är jag villig att skaka galler då man inte avslöjar källor.

Golare har inga polare! Läs Svedelid!

Olof Svedelids, Störta tyrannen kan köpas på Bokbörsen

Läs även: Göran Hägg lärde mig skriva - han kan också lära dig!

David Lindén