För ungefär en månad sedan tillkännagav Kungliga biblioteket i Stockholm att tio stulna böcker återbördats till samlingarna. KB, som det vanligtvis kallas, kan med rätta liknas vid den svenska litteraturens hjärna. Alltsedan 1661 har det varit lag att där ska finnas två exemplar av varje bok som tryckts i Sverige, men de har också imponerande internationella samlingar. Till detta ska läggas öppenheten: Vem som helst kan använda KB och det är väl värt ett besök. Men det har också lockat tjuvar.

Läs även: ”På jakt efter biblioteksmarodören”

Anders Burius (1956–2004) var chef för Kungliga bibliotekets handskriftssamling och stal böcker för mångmiljonbelopp. Han visste vad som betingade högst pris samt vilka utländska handlare och auktionsfirmor som inte ställde frågor om ursprung. När det gäller häleri skiljer sig inte heller böcker från andra värdeföremål. Det är precis lika osannolikt att en säljare menar att mormor haft förstautgåvan av Heliga Birgittas uppenbarelser i byrålådan som att någon vill sälja dig en Bentley som det inte finns ägarhandlingar för.

Tyvärr var inte ”KB-mannen”, som han kom att kallas, ensam om att från insidan vilja plundra det svenska kulturarvet. Under tre årtionden stal Ragnar Engeström, som arbetade vid Riksantikvarieämbetets Gotlandsavdelning, det mesta mellan himmel och jord från museisamlingar i Visby. Med sin historia är Gotland ett av de fyndrikaste områdena i landet och än i dag fasar lantbrukare för att de ska hitta intressanta föremål på sin mark, för då kommer arkeologer att gräva där i månader.

Bland de mer spektakulära föremålen man tror att Engeström stal var Havorringen från 100-talet, en guldhalsring som fortfarande inte är återbördad. Om den smälts ner för metallvärdet är det att likna vid att så här i vintertid och med höjda elpriser använda Mona Lisa som brasved.

Troligtvis hade Engeström aldrig avslöjats om det inte hade varit för unik detaljkunskap. År 1996 ropar affärsmannen och boksamlaren Sven Hagströmer in ett exemplar av filosofen Isaac Newtons Philosophiae Naturalis Principia Mathematica för 900 000 kronor på auktionsfirman Southeby’s i London. Hagströmer visade den för Kungliga bibliotekets förste bibliotekarie Sten G. Lindberg, som direkt konstaterar att just det exemplaret tillhörde högstadiet Säveskolan i Visby. Skolbiblioteket kontaktades och tittade vem som senast hade konsulterat boken. Resten är så att säga historia.

Sten G. Lindberg (1914–2008) var en internationellt känd bokhistoriker med en kunskap som ytterst få databaser kunde matcha. Han månade om att besitta detaljkunskaper vilket i dag blir alltmer ovanligt då även diverse dussinpedagoger påstår att allt ”minsann finns på internet”. Men hans kunskaper räddade tillbaka värdefullt kulturarv till Sverige och detaljkunskaper är grunden även för framtidens vetande. Vad hände med boken? Sven Hagströmer gav självklart tillbaka den till Säveskolan och har även varit behjälplig med att återbörda böcker som Anders Burius stal.