Makten ligger i språket och språket är tydligt, skriver David Lindén.
Ibland är det lägligt att läsa om sin språkhistoria och då speciellt Antonio Gramci (1891–1937) som var mästare på språkets nyanser och dess makt. Hans bok Brev från fängelset är något som alla behöver i sin bokhylla. I korthet handlar det om att språket är makt och makt kan förändra samhällen. Det är därför man ska läsa Gramci jämte hans renässansläromästare Niccolò Machiavelli, men det är en helt annan historia. Dessa båda lärde oss att hur man uttrycker sig formar samhället. Språket har visat sig mäktigt och det kommer att fortsätta att vara så. Så som SVT:s Uppdrag Granskning om kravallerna under påsken 2022 fortfarande dominerar samhällsdebatten.
Själv tog jag mig tid att titta på det första avsnittet och detta lämnar mig perplex av flera anledningar. För det första var det strålande journalistik att för en gångs skull låta Rasmus Paludan tala till punkt. Han må vara en karikatyr av en dansk provokatör eller om man ska kalla det en Mogens Glistrup för TikTok-generationen. Samtidigt gav han en stark anledning till att Koranbränningar ska tillåtas. Det handlar som sagt om yttrandefrihet och att människor ska tillåta att man kränker det som man själv anser vara heligast. Men det förstod inte SVT.
Grädden på moset var att man hela tiden vinklar det som att Paludan gjorde fel vilket han också gjorde. Men varför försöker man inte ens ifrågasätta dessa som kastade sten? Det övergår mitt förstånd och jag har ändå bara sett första delen. Lägg till att man konsekvent kallar det för ”Påskkravaller” och inte ”Korankravaller”. Om man nu hävdar att islam är en bärande bjälke i det svenska samhället borde man kalla var sak för sitt namn för att parafrasera 1700-talsskalden Thomas Thorild. Det handlade inte om att skapa upplopp vid påsk utan om att kasta sten för att en lönnfet, småkorrupt och allmänt konstig dansk – avsiktliga ordval – valde att bränna Koranen och detta om något måste vi kunna tolerera i ett fritt och öppet samhälle. Ändå blir orden beska i munnen när jag återigen ställer frågan och det handlar om den enkla frågeställningen: Varför kallar SVT detta för Påsk- och inte Korankravaller?
Troligtvis gäller det en så pass banal sak som att man inte riktigt tycker det spelar roll. Dessa inföll ändå under påsken hävdar vän av ordningen. Men då kan man påpeka att det inte var arga zeloter eller reformerta som gick ut och kastade sten. Det handlar till syvende och sist om muslimer som blev förbannade och provocerade. Vad säger detta om Sverige som samhälle?
Vi kapitulerade under Korankravallerna och det finns en stor risk att vi kommer att göra det igen.
Allahu Akbar?
