Så här i början av jobbtider spelar arkitektonisk skönhet större roll än någonsin, skriver David Lindén.
Världens sju underverk är sällan något man idag talar om annat än i historieböcker, förutom när det gäller skämt och intressanta dokumentärer. Men ändå är de på många sätt relevanta för intresset bottnar i att de kan sammanfattas som perfekt arkitektur. Ett exempel som inte längre är med oss är fyren på Faros, som i nästan tusen år var ett landmärke för sjöfarare, eller Babylons hängande trädgårdar som fick sanden att blomstra. Men ännu tronar pyramiderna i Giza vid Nilen. De har fascinerat oss i flera tusen år och kommer troligtvis att göra så även i fortsättningen.
Skälet till att vi tycker om dessa skapelser handlar på många sätt om det faktum att de var fulländande: God arkitektur skapar glada människor. Förvisso går det att skratta åt detta men pröva att arbeta i en vacker jämfört med en ful byggnad.
Således går det inte att runda våra underverk och vi kommer alltid att ha en relation till dessa. På ett personligt plan kan jag vittna om hur det var att via Google titta på lämningarna efter fyren på Faros eller hur min mor berättade om andra underverk. Det är på många sätt fascinerande.
På frågan om detta är relevant för Sverige är svaret ett rungande ja. Vacker arkitektur är det som får oss att uppskatta resten av livet. Inte undra på att klassisk, läs grekisk, arkitektur är det som vi fortfarande tycker är vackert. Utan egyptier, romare och greker hittar vi inte hem. Titta bara på våra städer där vi fortfarande tycker det vackraste är antik eller antikinspirerad arkitektur. Men däremot ska man inte underskatta annan arkitektur. Även 1960-tal kan vara vackert, men då i sin egen rätt, inte genom att blanda olika stilar. Det blir då för att parafrasera Storbritanniens prins Charles ”en finne i ansiktet på en gammal vän”. Helt sonika fult.
Därför bör man uppskatta världens sju underverk och helt enkelt ha i bakhuvudet att dessa skapade normer för skönhet, normer vi lever efter idag. Skönheten kan sägas vara tidlös oavsett om vi tycker om strama linjer eller inte. Klassicismen är en tidlös faktor i vårt samhälle. Därför är världens sju underverk en tidlös inspiration. Vi älskar dem och ser dem och inspireras alltid att bygga bättre och vackrare.
Underverken i världen är en ständig källa till att bygga vackert. I Sverige borde vi försöka göra detsamma, men det går inte alltid. Men när vi gör det så blir det fint eller rentav vackert. I och med detta kan vi också fortsätta att försöka att bygga lite bättre. För det tål att upprepas: Klassiska linjer skapar harmoni.
Läs även: Grattis Stockholm, vare sig vi vill det eller inte