Regeringen föreslår nu lagändringar om obligatorisk märkning och registrering av katter. Men man sa förra hösten nej till den folkräkning som Moderaterna och Sverigedemokraterna föreslagit. Vi ska alltså ha koll på hur många katter som lever och verkar i landet, men inte hur många människor som vistas här.

Mönstret känns bekant. Sommaren 2019 infördes ett omfattande rökförbud utomhus. Förbudet omfattar även e-cigaretter, trots att dessa inte innehåller tobak och faktiskt ger upphov till ånga snarare än rök. Libertarianen Henrik Jönsson kommenterade den nya lagen: “Vad paffa de hemvändande IS-krigarna ska bli när de inser att man inte får röka på uteserveringar längre!”

Den som försökt söka bygglov eller starta företag vet vilken minutiös byråkrati som omgärdar bygglov och skatteregler. Våren 2020 införde regeringen för övrigt regelverket för en ny skatt, den så kallade plastpåseskatten. Ett företag från Helsingborg har utvecklat plastfria påsar som är nedbrytningsbara och som dessutom kan användas upp till femtio gånger. En nylig dom visade dock att dessa också måste beskattas enligt regelverket, eftersom ”kassen till utseendet inte skiljer sig från ’typiska plastkassar’”.

Sverige har många allvarliga samhällsproblem. Till exempel har en stor andel av dem som fått samordningsnummer inte styrkt sin identitet. När Skatteverket utförde en stickprovsgranskning av samordningsnummer 2017 upptäckte man att 45 procent inte hade styrkt identitet och att 75 procent från länder utanför EU också saknade arbets- och uppehållstillstånd. 2019 hade cirka 870 000 personer samordningsnummer i Sverige. Enligt gränspolisen har vi tappat kontrollen på hur många som bor här, och de larmar om att vi har ett parallellsamhälle som bara växer.

Läs även: Mattias Lindberg: Vi behöver fler – inte färre - Lars Vilks

Vi har också en omfattande välfärdsbrottslighet i landet. Till exempel avslöjades nyligen att flera hvb-hem i Stockholm drevs av kriminella. Socialborgarråd Jan Jönsson (L) intygar dock förtröstansfullt att han “är oerhört självkritisk” till att han inte agerat tidigare för att stoppa detta.

Det finns också ett stort antal individer som utnyttjar bidragssystemet. Vem minns inte den fantastiska nyheten om den irakiske försvarsministern. Det var i slutet av 2019 som Nyheter Idag kom med det helt bisarra avslöjandet om att den dåvarande irakiske försvarsministern och hans fru uppbar bidrag från försäkringskassan i Sverige eftersom de “uppgett att de saknar förvärvsinkomst”.

Det verkar faktiskt som att vi har ett ganska omfattande problem med människor som lever på svenska bidrag i utlandet. Patrik Kronqvist skrev nyligen på Expressens ledarsida om vad man råkade upptäcka när bankerna inte fungerade och försäkringskassan skickade ut bidrag via postanvisningar. Förvånansvärt många postanvisningar kom i retur. Det visade sig att “en hel del mottagare hade flyttat utomlands, men låtit bidragen fortsätta ticka in på sina bankkonton”.

Den borgerliga samhällsdebattören Rebecca Weidmo Uvell (M) föreslog i Expressen att flyktingstatusen skulle dras in om flyktingar besökte sitt hemland. Efter artikeln hörde flera personer av sig till henne och berättade om förekomsten av sådana “hemresor”.

Läs även: Lindberg: Dags för kriminologerna att be om ursäkt

En flygplatsanställd vittnade för henne om en hårresande omfattning av detta missbruk. Han berättade att sedan vaccineringen kommit igång så var det “upp till 80–90 procent bara “flyktingar” som reste från/till Arlanda”. Han förtäljde vidare att “många kommer även ’hem’ till Sverige efter långa utlandsvistelser, de behöver då vård de inte kan få lika enkelt och avgiftsfritt i hemlandet”. Visst var detta vittnesbörd anekdotiskt, men vi vet att många varit på hemresa i Afghanistan eftersom de behövde evakueras när talibanerna tog makten.

Det har rapporterats att det varje år “försvinner” drygt 60 000 svenska pass och att Sveriges tio värsta bilmålvakter tillsammans äger 15 000 fordon. Det finns alltså sammantaget en hel del allvarliga samhällsproblem och missbruk av svensk välfärd som den rödgröna regeringen skulle behöva ta tag i.

Dessvärre verkar det vara snålt med handlingskraften för att reda ut dessa större frågor. Desto mer energi används åt att ytterligare reglera redan relativt laglydiga människor angående deras hantering av nedbrytningsbara påsar, registrering av katter och förbud mot att blåsa ut ånga från tobaksfria e-cigaretter utomhus.

Det finns ett ord för detta. Begreppet “anarkotyranni” beskriver “ett dysfunktionellt tillstånd där staten är anarkiskt hopplös på att hantera större frågor men skoningslöst tyrannisk i upprätthållandet av små frågor”. Någon beskrev det som ”statens misslyckande att upprätthålla lagar samtidigt som den kriminaliserar laglydiga och oskyldiga”. Begreppet beskriver väl vad den rödgröna regering pysslar med. Ordet ger också en träffande beskrivning av regeringens oduglighet.