Svea hovrätt fastställer livstidsstraffet för bödeln Hamid Noury, som döms för grovt folkrättsbrott och mord efter delaktighet i massavrättningar av politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988.
Den 10 augusti 2021 inledde Stockholms tingsrätt en av Sveriges genom tiderna största rättegångar där Hamid Noury, 62, iransk medborgare, var en av totalt 70 målsäganden.
Åtalet avseende Hamid Noury gällde folkrättsbrott och mord. Den 14 juli 2022 dömdes han i Stockholms tingsrätt för brotten, 34 år efter massakerna, vilket Bulletin rapporterat om.
Under tisdagen fastställde Svea hovrätt livstidsstraffet. Hamid Noury döms för grovt folkrättsbrott och mord efter delaktighet i massavrättningar av politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988.
”Vi har gjort bedömningen att åklagarens bevisning i avgörande delar är robust och övertygande och att tingsrätten i huvudsak har gjort en riktig bedömning när de funnit åtalet styrkt”, säger hovrättsrådet Robert Green i ett pressmeddelande.
Målet mot 62-årige Hamid Noury, som greps på Arlanda i november 2019 och som suttit häktad sedan dess, handlar om avrättningar av ett mycket stort antal politiska fångar i Gohardashtfängelset i Teheran sensommaren 1988.
Muntlig bevisning
Hamid Noury arbetade i fängelset och var delaktig i dödandet av personer kopplade dels till den marxistisk-islamiska organisationen Folkets mujahedin, dels andra vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro.
Avrättningarna utfördes på order av Irans dåvarande högsta ledare, ayatolla Khomeini, som krävde att sympatisörer till Folkets mujahedin skulle avrättas då de ställt sig på Iraks sida i kriget länderna emellan. De avrättade personerna mördades på grund av sina politiska och religiösa ställningstaganden.
Dödsstraffen verkställdes omedelbart genom hängning, i strid med grundläggande krav på en rättvis domstolsprövning.
”Bevisningen i målet består till stor del av omfattande muntlig bevisning i form av förhör med målsäganden och vittnen som gjort iakttagelser av dramatiska händelser som inträffat för mer än trettio år sedan, vilket har gjort målet speciellt”, säger Robert Green.
Två omgångar
Den första vågen av avrättningar i fängelset inleddes i slutet av juli 1988 och pågick till mitten av augusti. Avrättningarna riktade in sig på sympatisörer till Folkets mujahedin och bedöms utgöra grovt folkrättsbrott av Svea hovrätt.
Den andra vågen avrättningar ägde rum från slutet av augusti 1988 till början av september, och riktade sig mot vänstersympatisörer. Eftersom gruppen inte går att koppla till den internationella konflikten mellan Iran och Irak har avrättningarna rubricerats som mord i 24 fall.
Hamid Noury hade rollen som assistent till den biträdande åklagaren i Gohardasht och deltog bland annat genom att välja ut fångar för avrättning.
Han har även övervakat dem inför avrättningen, beordrat dem att ställa sig på led samt eskorterat fångar till avrättningsplatsen, enligt Svea hovrätts dom.
”Även om Hamid Nourys delaktighet i gärningen inte har varit helt central för folkrättsbrottet har han ändå, som tingsrätten funnit, haft en viktig och relativt framträdande roll bland fängelsepersonalen och de som i praktiken såg till att målsägandena kom att berövas livet eller utsättas för svårt lidande”, skriver rätten.
Uppdiktad saga
Hamid Noury har hela tiden nekat till brott och hävdat sin oskuld. Han har under rättegången kallat uppgifterna om massavrättningarna för en ”uppdiktad saga”.
Fallet har tidigare fördömts som ”politiskt” av den islamistiska regimen i Iran, och i den statliga iranska nyhetsbyrån Irna benämns rättegången i hovrätten som ”trakasserier och en konspiration mot en iransk medborgare.”
Sverige anklagas för att ha brutit mot oskuldspresumtionen och Irna skriver att Noury suttit olagligt fängslad av den svenska regeringen. Han har hållits isolerad ”med falska påståenden och baserat på motsägelsefulla uttalanden” från dem som Iran anklagar som terrorister, skriver Irna.
Enligt uppgifter till TT greps den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus i Iran i april förra året som en konsekvens av fallet. Han har sedan dess suttit fängslad, misstänkt för spioneri.
När åtalet mot Floderus blev känt för drygt en vecka sedan stod det klart att han anklagas för ”korruption på jorden” och riskerar dödsstraff.
Efter att domen föll var det en upprymd stämning utanför Svea hovrätt på Riddarholmen i Stockholm där ett hundratal människor hade samlats, många med rötter i Iran.
