På söndagen meddelade Stefan Löfven att han avgår i samband med Socialdemokraternas kongress i Göteborg i november.

Löfvens tid som statsminister har präglats av migrationspolitiska överväganden och debatter.

– Mitt Europa bygger inte murar, utropade Stefan Löfven i ett tal på Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm den 6 september 2015 efter månader av stora migrationsströmmar till Sverige.

Löfven hade samma år, i en intervju med Sydsvenskan, svarat ”Nej, det finns ingen gräns” på frågan om det fanns något tak för hur många flyktingar Sverige kunde ta emot.

Någon månad efter talet på Medborgarplatsen, den 24 november, meddelade Stefan Löfven att Sveriges migrationspolitik skulle anpassas till ”EU:s miniminivåer”.

Men i jämförelse med grannlandet Danmark har Sverige fortsatt att ha ett stort mottagande.

Sedan 2016 har Sverige utfärdat 369 819 uppehållstillstånd till asyl- och anhörigmigranter (till och med maj 2021). Det är drygt åtta gånger fler än Danmark som under samma period utfärdat 45 829 uppehållstillstånd.

Totalt har Sverige under Stefan Löfvens tid som statsminister utfärdat uppehållstillstånd till 814 216 personer – motsvarande 7,9 procent av Sveriges befolkning. Förutom asyl- och anhörigmigranter ingår även bland annat arbetskraftsinvandrare och EU/EES-medborgare.

I en färsk intervju i DN går Stefan Löfven emot sina tidigare utfästelser om att det inte finns någon gräns för hur många asylmigranter Sverige kan ta emot.

– En sak ska vi vara väldigt klara över: vi ska aldrig tillbaka till 2015. Där kommer inte Sverige att hamna igen, säger Löfven till DN.

Samtidigt har Stefan Löfvens regering under sommaren drivit igenom en ny migrationslag som öppnar upp för att fler migranter utan asylskäl får uppehållstillstånd.

De får stanna på grund av att de varit länge i Sverige - särskilt ömmande omständigheter. Totalt beräknas hälften av kategorin ”ensamkommande barn” utan asylskäl få stanna, enligt Migrationsverket.

Läs även: Löfven (S): “Förtvivlad och förbannad”