Facebook noscript imageMacron i förinspelat tal i Malmö: Vi måste få stopp på näthatet
Nyheter
Macron i förinspelat tal i Malmö: Vi måste få stopp på näthatet
Frankrikes president Emmanuel Macron talar via videolänk under Malmöforum. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron talar via videolänk under Malmöforum. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sociala medier-bolag möts av stenhårda krav under Malmös internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.

– Vi måste få stopp på näthatet, säger Frankrikes president Emmanuel Macron i sitt tal, som hålls på distans.

USA lovar miljoner för att bekämpa näthat och Judiska världskongressen efterlyser mer utbildning för barn. När det kommer till den globala spridningen av antisemitism väljer många deltagare att fokusera på det som sker på internet och i sociala medier.

Krav på sociala medier

Ronald Lauder, ordförande för Judiska världskongressen (WJC), understryker i sitt anförande att få skolbarn i dag kan nämna ett enda förintelseläger som fanns under andra världskriget.

– Det de kan har de lärt sig på internet, i sociala medier, säger han.

Plattformar för sociala medier har ett stort ansvar när antisemitismen växer, underströk även Israels representant när han anlände till Malmöforum.

– De måste ta ansvar för det, säger Nachman Shai, Israels minister för kontakter med judar i diasporan.

”Slutar med mord”

Statsminister Stefan Löfven (S) öppnade forumet med att hälsa delegationerna välkomna till värdstaden.

– Det var här i Malmö 1945 som de vita bussarna anlände, påminde statsminister Stefan Löfven (S) i sitt öppningstal och fortsatte:

– Staden blev känd som Hoppets hamn.

Statsministern underströk betydelsen av att ta del av historien.

– Det är vår plikt att lyssna på överlevarnas historia.

Invigningen blev tidvis känslosam och stark.

– Mitt liv visar att det börjar med ord och slutar med mord, sade Tobias Rawet, en av Förintelsens överlevande, under öppningsceremonin.

Läs även: Spelbolaget: Det här blir Sveriges nästa regering enligt oddsen

USA satsar miljoner

– Antisemitism är på uppgående i många delar av världen, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken med allvar i rösten under sitt förinspelade tal som sändes under förmiddagen.

För att få bukt med problem som desinformation och förintelseförnekelse lovar USA nu att bland annat satsa en miljon dollar, närmare nio miljoner kronor, på att bekämpa näthat i Nordafrika och Mellanöstern. En motsvarande summa ska satsas för att få stopp på förnekandet av förintelsen i länder i Centraleuropa, sade han.

Frankrikes president Emmanuel Macron, som även han deltog via ett förinspelat tal – underströk allas ansvar för historien och framtiden.

– Vi måste bära minnen som aldrig må glömmas.

Macrons förhoppning är att Malmöforum ska ge nytt liv till frågorna, som han anser bör lyftas till en europeisk nivå. Liksom andra ledare underströk även han det ansvar som företagen bakom de sociala medierna måste ta.

– Vi måste få stopp på näthatet.

Youtube lovar satsa

Utöver representanter för ett 40-tal länder finns också organisationer och några av just de största sociala medie-företagen på plats.

– Vi är här för att göra viktiga utfästelser. En av dem är att det inte ska finnas utrymme för hat på Youtube, säger företagets Europachef Pedro Pina.

Han utlovar stora satsningar på att stödja organisationer som bekämpar antisemitism och även stöd till organisationer och stater som vill fortsätta sprida kunskap om Förintelsen.

Fokus ligger på vilka åtaganden vart och ett av de deltagande länderna, företagen och organisationerna är beredda att göra.

– Jag ser fram emot konferensen, men ännu mer på vad som ska hända efter den, säger Löfven.

Han konstaterar att antisemitismen ökat under pandemin.

– Det gör det ännu viktigare att hantera det och att vi gör vad vi kan för att bekämpa den. Det är därför vi är här.

”Som ett virus”

Israels president Isaac Herzog talade till Malmöforum på länk från Jerusalem. Han beskrev antisemitismen som ett virus, som sprider sig över världen och konstaterar att utmaningen i att hålla minnet av Förintelsen levande också växer.

– Ögonvittnena blir färre och samtidigt har vi fake news.

Men samtidigt finns ljuspunkter, menar han, som till exempel EU:s nya strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv i Europa. Han nämner också Ukraina vars parlament nyligen gjort omfattande lagändringar för att bekämpa antisemitismen.

Under Malmöforum diskuteras bland annat säkerhet för judiska församlingar – liksom den pågående emigrationen till Israel som sker i spåren av en otrygghet som många judar upplever i Europa i dag.

Polen valde under en session att belysa sitt arbete med att bevara minnesplatser som finns kvar efter de dåd som begicks på just polsk mark under andra världskriget. Warszawas gettomuseum öppnade exempelvis för tre år sedan, understryker Polens kulturminister Piotr Gliński under mötet.

– Och i Auschwitz har vi just öppnat ett nytt utbildnings- och besökscenter, säger han under en session på onsdagseftermiddagen.

Antiziganismen uppmärksammas

Antiziganismen kommer också att uppmärksammas under konferensen, har Stefan Löfven försäkrat.

Med på konferensen är Teodor Mutto, som förlorade båda sina föräldrar under Förintelsen. Antiziganismen är utbredd i Sverige och ännu mer påtaglig i andra delar av Europa, framhåller han.

– Man måste erkänna romernas Förintelse, att romer och judar förintades på samma grund. Detta måste hela världen få veta.

Berith Kalander, Piteåbo med romsk bakgrund, lyfter under inledningsceremonin frågan om hur liten uppmärksamhet romerna får i undervisningen om Förintelsen. Hon tittade nyligen i en historiebok från den svenska grundskolan, där Förintelsen beskrivs på två sidor – men romerna bara i en bisats.

– Det var en mening på fjorton ord som beskrev Förintelsen av romer.

Totalt väntas 350 till 400 deltagare till konferensen.

Läs även: Nord Fondkommission blåste småsparare – förlorar tillståndet

TT Nyheter

fakta

Förintelsen

Förintelsen är beteckningen på Nazitysklands folkmord på omkring sex miljoner judar under andra världskriget.

Även bland annat romer, homosexuella, personer med olika funktionsnedsättningar och politiska och religiösa motståndare föll offer för nazisternas systematiska utrotningskampanj. Räknas dessa grupper in blir antalet döda mycket högre.

Omedelbart efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933 påbörjades trakasserierna av judar, som inledningsvis identifierades och på olika sätt avskildes från den övriga befolkningen. Steg för steg berövades judarna sina medborgerliga rättigheter, fick sina tillhörigheter beslagtagna och utsattes även för våldsamma förföljelser.

I nästa steg fördes judarna till ghetton i Polen och andra områden som ockuperats av tyska armén i krigets inledningsskede. Därefter påbörjades transporterna till koncentrations- och förintelseläger. Under hösten 1941 inleddes den storskaliga utrotningen i läger som bland annat Auschwitz-Birkenau och Majdanek, där människor gasades eller sköts ihjäl eller dog av svält, köld, utmattning, sjukdomar eller hänsynslösa medicinska experiment. Ordern om den ”slutgiltiga lösningen av judefrågan” utfärdades den 31 juli samma år av Hitlers ställföreträdare Hermann Göring.

Hur tyskarna ska förhålla sig till den omätliga moraliska skulden efter Förintelsen har under hela efterkrigstiden varit föremål för diskussion i (Väst-)Tyskland, där man ofta talar om ”Vergangenheitsbewältigung” och ”Erinnerungskultur” (ungefär ”hantering av det förflutna” respektive ”minneskultur”).

Källor: Forum för levande historia, med flera