Enligt ett internt dokument från Utrikesdepartementet som Kvartal tagit del av åker ett stort antal asylsökande tillbaka till sina ursprungsländer. De mest populära av resmålen var Irak, Iran och Somalia, men även Afghanistan fanns med på listan.

Just Somalia är ett land som UD avråder från att resa till under några som helst omständigheter. Ttrots detta genomfördes 22 148 resor till Somalia från Sverige under 2021. Samma år såg även 54 750 flygresor till Irak och 31 916 till Iran, som också är två länder som UD avråder från att resa till – till hela eller delar av landet.

Att resorna skedde 2021 är viktigt att poängtera, då dessa resor alltså skedde under pandemiåren, så de statliga rekommendationerna var att man skulle stanna hemma. Det handlar inte heller om charter- eller nöjesresor utan går till destinationer som dessa personer uppgett som farliga för dem att vistas på, därav deras val att fly till Sverige. Trots detta väljer många asylsökande att åka tillbaka.

En av UD:s uppgifter är att bistå svenska medborgare utomlands. Därför har man koll på hur många medborgare eller personer med svenskt uppehållstillstånd som finns i ett land, för att kunna bistå med hjälp vid behov.

Tidigare har inte UD kunnat följa vart svenskar eller personer med svenskt uppehållstillstånd åker vidare efter mellanlandningar i stora hubbar, som flygplatserna i London, Amsterdam, Frankfurt och så vidare.

Man tittade bara på direktflyg, vilket gav en missvisande bild av resenärernas slutdestinationer.

På senare år har man anammat ett nytt system från Storbritannien som ger information om vilket bagagets slutgiltiga destination är. Därför har man bättre kunnat snappa upp hur många av dessa resenärer som flyger till bland annat länder som man avråder ifrån som Somalia, Irak och Afghanistan.

Läs även: Bulletin/Novus: Nio av tio utrikesfödda har semestrat i sitt födelseland

UD inte intresserade av resenärerna

Svante Liljegren, chef för UD:s konsulära enhet, säger till Kvartal att man inte vet vilka dessa resenärer är och att man inte heller är intresserade av att ta reda på det.

– Det är inte riktigt intressant för oss, och inte heller profilen på dem som reser. Vi vill framför allt få en känsla för hur många som befinner sig på en viss plats vid ett givet tillfälle, så att vi kan dimensionera rätt resurser om det skulle behövas en hjälpinsats, säger Liljegren.

Trots rekommendationer att stanna hemma under pandemin, rapporterades alltså många flygningar till länder som Afghanistan, Somalia och Irak. Det köptes till exempel mer än 3 000 biljetter till Kabul under detta år, trots den höga risken för att talibanerna skulle ta över landet.

Liljegren kommenterar resandet under pandemiåret:

– Vi utgår hela tiden från frivilligheten i resandet. Eftersom det handlar om rekommendationer får den enskilda resenären avgöra, säger han till Kvartal.

Kvartal var även i kontakt med Ann Linde (S), som var utrikesminister under den perioden och hon säger att den dåvarande regeringen tagit del av dessa uppgifter från UD.

– Utrikesdepartementet arbetade outtröttligt med att informera om vilka rekommendationer och avrådanden som fanns under pandemin. Detta gjordes till exempel genom den officiella webbplatsen för Sveriges ambassader och konsulat utomlands, Sweden Abroad, ambassaderna och diverse andra informationskampanjer.

Det interna dokumentet från UD om situationen utgör underlag för den nuvarande regeringens omläggning av migrationspolitiken.

Läs även: DEBATT: Flyktingar från muslimskt förtryck litar inte på kuratorer i slöja