Polismyndigheten rekryterar på arabiska men Riksrevisionens granskning visar att var tredje sökande med utländsk bakgrund underkänns i begåvningstestet på polisutbildningen. En anledning, enligt myndighetens revisionsdirektör Linda Jönsson, är att det kan bero på att testet innehåller ”ålderdomligt” språk.
En färsk rapport från Riksrevisionen riktar skarp kritik mot antagningsprocessen till polisutbildningen som enligt myndigheten är ett hinder för den mångfald regeringen säger sig vilja se i poliskåren.
Polismyndigheten genomför rekryteringskampanjer med annonser på arabiska, albanska och spanska för att locka fler med utländsk bakgrund till polisyrket. Samtidigt visar Riksrevisionens granskning att mer än var tredje sökande med invandrarbakgrund faller bort redan i begåvningstestet.
– Vi ser ju att sökande med utländsk bakgrund i högre grad underkänns i begåvningstestet och vi har tittat på om den skillnaden kan förklaras av sämre betyg eller poäng på högskoleprovet, men granskningen visar att det finns ingen sån skillnad, säger Linda Jönsson, projektledare för Riksrevisionens granskning, till Bulletin.
”Föråldrat språk” eller bristande svenska?
Enligt rapporten kan de höga underkännandesiffrorna för invandrare på testets utformning.
– Begåvningstestet visar sig i granskningen vara gammalt, delvis innehålla ett föråldrat språk och det uppges kunna vara en del av förklaringen, säger Jönsson.
Riksrevisionen går dock inte närmare in på om problemet verkligen ligger i testet, eller om det faktiskt handlar om att sökande med utländsk bakgrund har otillräckliga språkkunskaper för ett yrke där kommunikation på svenska är grundläggande.
Politiska mål före faktiska behov
Strävan efter fler poliser med utländsk bakgrund är tydligt en politisk målsättning, inte ett objektivt fastställt behov. Polismyndighetens HR-avdelning hänvisar till att ”polisen har ett demokratiuppdrag och bör spegla samhället”, enligt tidigare rapportering från Bulletin.
Mångfaldssatsningen har bestått trots att den nuvarande regeringen strukit formuleringar om mångfald i sina regleringsbrev. Tidigare socialdemokratiska regeringar hade, i kontrast, uttryckligen angett mångfald som mål.
Richard Jomshof (SD), har tidigare uttalat sig kritiskt i frågan:
– Utgångspunkten måste rimligen vara att det är de mest lämpade och kvalificerade medarbetarna som ska eftersträvas till aktuella tjänster inom Polisen, skrev han till Bulletin.
Sekretess försvårar bedömningen
Rapporten pekar även på att sekretessen mellan psykologer och polisens intervjuledare försvårar bedömningen av kandidaterna. Detta skiljer sig från exempelvis antagningen till officersutbildningen där informationsdelning kan ske med samtycke.
– Vi har en rekommendation som innebär att Plikt- och prövningsverket i samarbete med polismyndigheten ska utveckla sitt samarbete för att kunna dela information i större utsträckning, säger Jönsson.
