Förra veckan visade en opinionsmätning att Marine Le Pen, ledare för det nationalkonservativa partiet Rassemblement National (tidigare Front National), bara är några procentenheter efter den sittande presidenten Emmanuel Macron. Vore det val mellan dem i dag skulle Le Pen få 48 procent och Macron 52, skriver France24.

– Det är en undersökning, en ögonblicksbild, men vad den visar är att det är trovärdigt, till och med troligt, att jag vinner, sade Le Pen vid en presskonferens förra fredagen (29/1).

Le Pen har aldrig tidigare legat så högt i opinionsmätningarna, enligt den franska statsvetaren Jean-Yves Camus. Han påpekar dock att det är för långt kvar till presidentvalet, som inträffar våren 2022, för att dagens opinionsmätningar ska säga något om utgången i valet.

”Ett islamistiskt plagg”

Under presskonferensen lanserade Le Pen också ett förslag på förbud mot hijab – den sjal vissa muslimska kvinnor använder för att täcka sitt hår – på allmän plats i Frankrike.

– Jag betraktar huvudduken som ett islamistiskt plagg, sade hon.

Frankrike blev 2011 det första europeiska landet att förbjuda niqab (den sortens huvudbeklädnad som täcker allt utom ögonen) och burka (som täcker hela kroppen, inklusive huvud och ansikte) på offentliga platser, genom ett generellt förbud mot plagg som täcker ansiktet i allmänhet. Då hade religiösa kläder, inklusive niqab, redan varit förbjudna i statliga skolor sedan 2004.

– Burkan är inte ett religiöst problem, den är ett problem för frihet och kvinnors värdighet. Den är inte en religiös symbol, utan ett tecken på underkastelse och nedvärdering. Jag vill allvarligt säga det: burkan är inte välkommen i Frankrike. I vårt land kan vi inte acceptera att kvinnor är fångar bakom en skärm, avskurna från allt socialt liv, berövade all identitet. Det är inte vår idé om frihet, sade den dåvarande presidenten Nicolas Sarkozy inför niqab-förbudet på allmän plats.

Sedan dess har bland andra Danmark, Österrike och Belgien infört liknande förbud.

Det franska förbudet överklagades till EU-domstolen av en anonym 24-årig fransk medborgare av pakistanskt ursprung. Hennes representanter menade att niqab-förbudet var ”inhumant och förnedrande”, diskriminerande, och kränkte rätten till privatliv, tankefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet. EU-domstolen gick på Frankrikes linje.

Islamism i Frankrike

Frankrike har den största muslimska minoriteten i Europa – 8,8 procent av befolkningen enligt Pew Researchs siffror från 2017. Landet har även problem med islamistisk terrorism. Över 1 300 franska medborgare reste för att ansluta sig till IS, varav 270 har återvänt, enligt den amerikanska tankesmedjan Foreign Policy Research Institutes siffror från förra året. 

Islamistiska terrorister har legat bakom flera uppmärksammade terrordåd i landet, däribland attacken mot Charlie Hebdo 2015, Bataclan-attentatet 2015 och lastbilsattacken i Nice 2016. Hösten 2020 genomfördes två andra terrorattentat: mordet på läraren Samuel Paty och halshuggningen av tre kyrkobesökare i Nice. Mordet på Paty har enligt Jean-Yves Camus bidragit till Marine Le Pens popularitet.

– Det hade en stor påverkan på opinionen. Och på det området har Marine Le Pen ett fördel: hennes parti är välkänt för sin kritiska inställning till islamism.

Pandemin gynnar Le Pen

Camus menar även att Frankrikes omfattande nedstängningar av samhället i coronapandemins spår gynnar Le Pen. Macron genomförde två nedstängningar förra året och har för närvarande utegångsförbud halva dygnet, från sex på kvällen till sex på morgonen. 

I våras ansåg enbart en femtedel av fransmännen att Le Pen skulle ha hanterat pandemin bättre än Macron. Nu har dock frustrationen över nedstängningarna blivit så stor, enligt Camus, att Le Pen vinner på den. BBC:s Pariskorrespondent Hugh Schofield var inne på samma linje efter attacken i Nice i oktober: ”Med en ny covid-nedstängning som en kuslig bakgrund till dessa händelser är det inte att undra på, att fransmännen känner sig desorienterade och rädda.”

Tidigare har Le Pen legat långt efter Macron i opinionen. 2017 förlorade hon med stor marginal den andra omgången av det franska presidentvalet, där 34 procent röstade för henne och 66 procent för Macron. Den gången var hennes chanser att vinna dåliga, sade den politiske kommentatorn Alain Duhamel.

– I dag skulle jag inte säga att det är troligt, men jag skulle säga, utan någon glädje, att det i mina ögon verkar möjligt.

TEXT: Bulletin/Nyhetsredaktionen