En majoritet av svenskarna tror att sjukfrånvaron skulle öka om karensavdraget avskaffas. Undersökningen från Demoskop visar också att många ser risk för både fusk och tyngre arbetsbelastning, rapporterar TN. LO-ekonomen Torbjörn Hållö menar att karensen i praktiken fungerar som en straffavgift för arbetaryrken. ”Om man tar bort denna straffavgift på arbetare så förbättras ekonomin rejält”, skriver Hållö till Bulletin.
En ny mätning från Demoskop visar att 56 procent av befolkningen räknar med att korttidsfrånvaron blir högre om karensavdraget tas bort.
Samtidigt uppger 90 procent att det inte är acceptabelt att sjukskriva sig när man egentligen kan arbeta, rapporterar Tidningen Näringslivet.
Försäkringsexperten Catharina Bäck säger att attityderna är tydliga.
– Det är ett mycket tydligt budskap att i princip alla anser att det inte är acceptabelt att sjukskriva sig fast man kan arbeta, säger hon till TN.
I undersökningen uppger många att deras arbetsbelastning ökar när kollegor är borta.
Tre av fyra tror också att människor ibland sjukskriver sig trots att de skulle kunna arbeta.
– Det är därför logiskt att majoriteten ser att slopad karens kommer att leda till ökad korttidsfrånvaro. Man bekräftar att det kommer att öka arbetsbelastningen och påverka arbetsgivaren negativt, säger Bäck.
Fler risker lyfts av de svarande.
Bland annat ser 55 procent att ett slopat karensavdrag skulle ”gynna fusk och överutnyttjande”, enligt mätningen. Dessutom tror 61 procent att arbetsgivare skulle bli mer tveksamma till att anställa personer med tidigare sjukskrivningar.
Chefsekonomen Torbjörn Hållö har en annan syn
LO-ekonomen Torbjörn Hållö anser att karensen drabbar vissa grupper betydligt hårdare.
”Att arbetare, till skillnad från pappersvändare, aldrig kan jobba hemifrån gör att karensen är en ren straffavgift på arbetare”, skriver han till Bulletin.
Han framhåller att många yrkesgrupper – som undersköterskor, barnskötare, elektriker och busschaufförer – skulle märka en tydlig ekonomisk förbättring om avdraget försvann.
”Många pappersvändare kan jobba hemifrån när man är småkrasslig och träffas därför inte av karensen”, skriver han.
”Om man tar bort denna straffavgift på arbetare så förbättras ekonomin rejält för undersköterskor, barnskötare, busschaufförer, elektriker och andra som jobbar på jobbet. Det är en viktig reform som stärker arbetares plånböcker. Det kostar pengar precis som när man tex sänker skatten för den som jobbar”, skriver han.
Hållö menar att karensen bidrog till smittspridningen inom äldreomsorgen under pandemin eftersom anställda inte hade råd att stanna hemma.
”Dessutom vet vi att karensen gjorde att många inom äldreomsorgen inte hade råd att vara hemma när pandemin slog till. Hade fler haft ekonomiska möjligheter att stanna hemma så hade mindre smitta dragit in på äldreboendena och färre hade dött. Det är i min bok värd väldigt mycket”, skriver Hållö till Bulletin.
