Dödsskjutningar bland kriminella låg på cirka 4 per år i början av 90-talet. Dessa ökade stadigt under de decennier som följde, och har uppgått till cirka 40 per år de senaste åren. År 2020 användes skjutvapen i 48 fall av dödligt våld i Sverige, vilket är det högsta antalet som hittills redovisats av BRÅ. Ändå har utfästelser om minskade skjutningar duggat tätt under perioden. Hur är det möjligt?

DN skriver till exempel i mars 2021 en artikel med rubriken ”Skjutvapenvåldet minskar dramatiskt”, och menar att ”Sverige kan ha nått en vändpunkt vad gäller det grova gängvåldet”. 

Morgan Johansson och Mikael Damberg höll nyligen en presskonferens om gängkriminalitet. Skjutningarna under första tredjedelen av året hade minskat från 113 samma period förra året till 71 det här året. Mikael Damberg kommenterar: 

–Vår utgångspunkt är att denna trend ska hålla i sig över en längre tid. 

Redan i februari sa Damberg att ”trenden är på väg att vända”.

Den här perioden är dock inte den första perioden då skjutningarna minskat tillfälligt. Samma sak skedde också våren 2018. Justitieminister Morgan Johansson twittrade: ”Bra att skjutningarna nu ser ut att minska kraftigt”. 

Kriminologen Jerzy Sarnecki gav en positiv bild av utvecklingen och påpekade att ”problemen med gängkriminalitet minskat de senaste månaderna, inte bara i Uppsala utan i hela landet.”. Sarnecki kommenterade vidare: ”Om några år tror jag de här problemen är mycket mindre”.

Så blev det inte. Kort därefter ökade gängkriminaliteten igen, det blev nytt rekord i dödsskjutningar redan 2018 och 2020 nåddes alltså de hittills högsta siffrorna.

Det var fransk polis som under våren 2020 lyckades knäcka det krypterade kommunikationsnätverket Encrochat som använts av kriminella. Även svensk polis har fått tillgång till avlyssnade meddelanden och har kunnat häkta många gängkriminella. Man tror att det är detta som gjort att skjutningarna minskat kraftigt under våren.

Samtidigt är grunden till gängkriminaliteten gängens nyrekrytering. Den har inte upphört. SVT gjorde till exempel ett reportage i Vårby i samband med rättegångarna mot Vårbynätverket. En polis som jobbar i området berättar att nyrekryteringen av ungdomar till gängen fortsätter och att det inte finns resurser för att kunna stoppa det. Polisen sammanfattar: 

–Det finns inte en chans att ha den närvaron.

Det är självklart mycket bra att polisen ökat sina ansträngningar och tack vare fransk polis lyckats gripa ett stort antal gängkriminella. Men förhoppningar om att vi i och med detta har vänt trenden av ökande gängkriminalitet i Sverige på lång sikt, är naiva. De långsiktiga förutsättningarna i våra utanförskapsområden har inte förändrats i och med dessa gripanden.

Det syns alltså nu tecken på att gängkriminaliteten börjar ta fart igen, inte bara i Vårby, utan på andra håll. Det har till exempel skett 6 dödsskjutningar den senaste månaden (18/4 till och med 12/5). För några dagar sedan utbröt ungefär 20 bränder i Eskilstuna i en samordnad attack. En teori man arbetar efter är att det rör sig om en hämndaktion för att polisen häktat en ledare i ett kriminellt nätverk.

En realistisk bedömning är att gängen kommer att återhämta sig och att våldet kommer att öka igen. Det troliga är att de höga nivåer av gängvåld vi sett de senaste åren kommer att fortsätta tills vi, under en lång tid, fört en stram migrationspolitik, som minskar segregation och utanförskap i våra utsatta områden.

Den här återkommande optimismen gäller inte bara gängkriminaliteten, utan känns också igen kring mycket som har med integrationen att göra. Morgan Johansson twittrade till exempel 2019: 

Minns ni när olyckskorparna kraxade om att migrationen skulle leda till massarbetslöshet? Nu: arbetslösheten fortsätter att minska bland utrikes födda och ungdomar. 

Men i oktober 2020 rapporterade Aftonbladet om en ”dramatisk ökning av arbetslöshet bland utrikes födda”. Professor Sven-Olov Daunfeldt kallade nyligen utvecklingen på arbetsmarknaden bland utrikesfödda för katastrofal.

Intrycket blir att politiker och opinionsbildare, som av ideologiska skäl vill behålla en väldigt hög migration ropar hej varje gång det sker en tillfällig förbättring inom områden kopplade till integrationen, exempelvis gängkriminalitet och sysselsättning för utrikes födda. Men realistiska bedömare ser att den långsiktiga utvecklingen för integrationen inte ser ljus ut.

Det hjälper inte att återkommande ropa hej varje gång det sker tillfälliga förbättringar, när den långsiktiga trenden är stadigt negativ. Vi har stora integrationsproblem som behöver lösas, och en stram migrationspolitik är den realistiska vägen fram.