– Allt fler utlänningar som utgör en fara för rikets säkerhet söker uppehållstillstånd i Sverige, förklarar Nima Rostami, advokat specialiserad på migrationsrätt.

Det skulle kunna förklara att målen med beteckning UMS (Utlännings Mål Säkerhet) hos Migrationsdomstolen i Stockholm mer än fördubblades förra året från 78 mål 2019 till 161 mål 2020.

UMS är domstolens interna diarieförteckning över de beslut som handläggs som säkerhetsärenden hos Migrationsverket, men där Migrationsverkets beslut har överklagats. När Migrationsverket har anledning att misstänka att det finns en säkerhetsproblematik ber de Säkerhetspolisen (Säpo) lämna ett yttrande. Varje år skickar Migrationsverket ett hundratal ärenden till Säpo. 

Svenska regelverket ett dragplåster 

 – Säpos uppdrag är att bedöma om en person utgör ett hot mot rikets säkerhet, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo. Det handlar om att förhindra att personer som inte är svenska medborgare och som bedöms vara ett hot mot Sveriges säkerhet uppehåller sig eller etablerar sig i Sverige.

Rostami uppger att Sverige har blivit ett attraktivt land för muslimska extremister som söker sig till Europa. Den svenska migrationslagstiftningen är mycket generös jämfört med andra jämförbara EU-länder. Därtill är yttrande- och föreningsfriheten långtgående, och religiösa föreningar kan få statliga bidrag för sin verksamhet, enligt Rostami.

– Människor har åkt från Europa och anslutit sig till IS men när situationen vänt har de behövt fly. Både lokalbefolkningen och svenska medborgare söker sig till Sverige. När regimer störtas flyr tidigare anhängare, bland annat för att etablera nätverk i Sverige. Denna allt större grupp migranter utgör ett starkt säkerhetshot mot Sveriges intressen, säger Nima Rostami.

– Sverige är ett medvetet mål för dessa personer som söker sig hit med extremistiska värderingar. Det svenska regelverket blir ett dragplåster för bland andra islamistiska miljöer. Det finns ingen sträng rättslig påföljd om myndigheter upptäcker deras våldsbejakande aktiviteter, Sverige har utmärkt sig bland EU-länder i detta avseende, säger Rostami.

Extremister tiodubblats

Enligt Säpo har antalet personer i de våldsbejakande extremistmiljöerna i Sverige tiodubblats på mindre än ett decennium. De har gått från hundratals till tusentals. Ofta förekommer personer från islamistiska miljöer i säkerhetsmålen.  År 2010 var säkerhetsmålen hos Migrationsdomstolen bara tre, 2015 hade målen ökat till 19 och förra året var dessa 161. 

– Under 2017 fick vi också ett utökat samarbete mellan Migrationsverket och Säpo som har lett till fler säkerhetsmål i Migrationsdomstolarna, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan.

Efter Rakhmat Akilovs terrordåd i april 2017, då fem personer dödades och ännu fler skadades på Drottninggatan i Stockholm, enades de politiska partierna om olika åtgärder för att bekämpa terrorn och dess rötter. Det ledde bland annat till en tuffare granskning av asylsökande och ärenden som rör familjeanknytning och arbetstillstånd. 

Sista instans: Migrationsöverdomstolen  

Det kan gå till så här när en ansökan hamnar hos Migrationsdomstolen: Migrationsverket prövar en utlännings ansökan om uppehållstillstånd. Om Migrationsverket upptäcker något i ett ärende som indikerar att personen kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet, skickar Migrationsverket ärendet på remiss till Säpo. Exempel på säkerhetsproblematik hos en person skulle kunna vara om den sökande haft kontakt med Al-Shabab, den militanta islamistiska organisationen i Somalia, eller hoppat av från Islamiska Revolutionsgardet i Iran. Säpo går då igenom ärendet och svarar med antingen en erinran eller ingen erinran. 

En erinran betyder att Säpo har någon form av invändning mot att personen ska få uppehållstillstånd. Invändningarna kan vara kopplade till ett eller flera av Säkerhetspolisens verksamhetsområden.

Migrationsverket fattar sedan beslut i frågan om uppehållstillstånd, och generellt kan sägas att Migrationsverket följer Säpos rekommendationer. Om personen är missnöjd med att den inte får uppehållstillstånd överklagar den till Migrationsdomstolen.

Får personen ett avslag hos Migrationsverket, men väljer att överklaga beslutet, blir även Säpo part under den resterande delen av processen. Personen har möjlighet att överklaga Migrationsverkets beslut i Migrationsdomstolen som hör till Förvaltningsrätten i Stockholm. 

Om det blir avslag där kan personen begära prövning i Migrationsöverdomstolen, som finns i Stockholm. Förutsatt att Migrationsöverdomstolen tar upp ärendet blir Säpo part i målet även här. Även hos Migrationsöverdomstolen har säkerhetsärendena ökat kraftigt, från tolv 2016 till 102 förra året.

Finns det flera skäl till att säkerhetsmålen har ökat hos Migrationsdomstolen? 

– Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd i tolv månader om det inte går att utvisa personen på grund av att denne riskerar dödsstraff, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. När uppehållstillståndet har gått ut så söker personer igen och kan få uppehållstillstånd i ytterligare tolv månader, förklarar Nima Rostami. 

– Det finns allt fler sådana fall. Migrationsverket försökte att ändra detta 2017  och etablera en ny praxis, men Migrationsöverdomstolen sa nej. Grova brottslingar eller personer som utgör ett säkerhetshot kan bo kvar i Sverige på samma villkor som andra, det vill säga få sjukvård, socialförsäkring och utbildning, och röra sig fritt in och ut ur landet. Sedan 2018 pågår en utredning om att se över utlänningsärenden med säkerhetsaspekter, säger Rostami. 

Migrationsverket uppger: "Migrationsverket meddelade tidigare anstånd med att verkställa beslut om utvisning istället för att bevilja ett uppehållstillstånd i de ärenden där det finns hinder för att verkställa beslutet. Migrationsöverdomstolen tog upp ett ärende för prövning i ärende MIG 2018:21 och konstaterade att det finns grunder för denna typ av hantering men att det saknas utrymme för sådant i lag och att det krävs en lagändring. "

Karusell eller Moment 22

Sverige har genom Europakonventionen förbundit sig att inte skicka människor till länder där det finns risk för tortyr eller förnedrande behandling eller bestraffning. Under tiden som personen är formellt utvisad men riskerar tortyr eller förföljelse i hemlandet, kan denne få ett tillfälligt uppehållstillstånd. 

En generell regel är att efter att fyra år har gått upphör alla utvisningsbeslut. Det vill säga att har personen inte lämnat Sverige, frivilligt eller med hjälp av polisen, inom fyra år, upphör utvisningsbeslutet att gälla och det går att söka uppehållstillstånd på nytt. 

En person som fått ett beslut om utvisning och där det är fastslaget att personen utgör ett säkerhetshot kan även få ett återreseförbud till Sverige med längre giltighetstid, kanske tio år. När tiden för återreseförbudet upphört kan personen söka uppehållstillstånd igen i Sverige - förutsatt att personen lämnat EU. 

Om personen är kvar i EU på grund av att det inte går att genomföra utvisningen, till exempel risk för tortyr i hemlandet, upphör beslutet om utvisning att gälla först efter att tiden om återreseförbud upphör. När utvisningsbeslutet upphör blir vistelsen illegal eftersom personen då saknar uppehållstillstånd och personen kan då söka uppehållstillstånd igen. Då prövas det också på nytt om hindret för att genomföra en utvisning fortfarande föreligger. 

Blir inte detta en sorts karusell som innebär att en person som egentligen är utvisad kan stanna i all evighet?

– Sådan är vår lagstiftning, svarar Kirsi Utvik, chefsrådman hos Migrationsdomstolen.

Läs även Migrationspolitiken är ett säkerhetsproblem av Per Gudmundson

Lagen om särskild utlänningskontroll

Den största delen av säkerhetsriskerna identifieras genom kontroller av Migrationsverkets ärenden. Men Säpo kan också via egen underrättelseverksamhet upptäcka ytterligare personer som de vill få utvisade. Säpo kan då åberopa Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) vilket gjordes när Regeringen 2019 beslutade att utvisa de fem imamerna och idrottsledaren vilka pekats ut som radikala islamister. 

Säpo ansåg inte att dessa personer utgjorde ett omedelbart hot men att de hade en radikaliserande inverkan på andra. En av dem är en i Gävle känd ungdomsledare som anklagas för att ha visat jihadist-filmer hemma och rekryterat barn och unga till ett sunnimuslimskt nätverk.  Till Ekot har han sagt ”att i mina verksamheter förekommer aldrig något förutom sport, dans och kultur”.  Sverige kan inte utvisa honom eftersom det finns verkställighetshinder. Han anses kunna dödas eller torteras i sitt hemland Irak. 

För att undvika situationen med terrorklassade personer som inte kan avvisas på grund av risk för tortyr eller annat i sitt hemland, föreslår Nima Rostami att Sverige tar efter Storbritannien. Det finns en modell som Storbritannien tillämpar, ”deportations with assurance”, innebärande att regeringen förhandlar direkt med den utländska personens hemland och får rättsäkerhetsgarantier. Ett sådant alternativ vore en rimlig lösning, anser Nima Rostami. Han anser, precis som Säpo, att Sverige har byggt upp ett ackumulerat säkerhetshot. 

TEXT: Margaret von Platen