Facebook noscript imageMigrationsverket: ”Svårt att få fler att återvandra”
Nyheter
Migrationsverket: ”Svårt att få fler att återvandra”
Generaldirektören för Migrationsverket, Mikael Ribbenvik, ser svårigheter med att få fler personer att återvandra med dagens system. Foto: Paul Wennerholm/TT
Generaldirektören för Migrationsverket, Mikael Ribbenvik, ser svårigheter med att få fler personer att återvandra med dagens system. Foto: Paul Wennerholm/TT

Den nya regeringen vill, i enlighet med Tidöavtalet, att fler återvandrar till sina hemländer. Men med det nuvarande systemet är det bara ett fåtal personer som använt sig av återvändarprogrammen – år 2022 beviljades två ansökningar om resebidrag för återvandring.

– Jag tror det är svårt med nuvarande system, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Den nya regeringen har som målsättning att kraftigt minska invandringen till Sverige. Enligt Tidöavtalet ska Sverige ta emot 900 kvotflyktingar under den kommande mandatperioden, vilket är en kraftig minskning från den tidigare regeringens politik där där antalet var 5 000 kvotflyktingar per år.

Regeringen vill även skärpa asyl- och anhöriginvandringen samt skärpa regelverket och införa höjda inkomstkrav vid arbetskraftsinvandring.

Tidöpartierna vill även stimulera till en högre frivillig återvandring vilket framgår i regleringsbrevet till Migrationsverket. Men så som systemet idag ser ut kan det bli svårt, menar Mikael Ribbenvik, generaldirektör för myndigheten.

– Det första steget blir att vi kommer att informera och ge stöd och kunskap om vad återvandring är, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

De nuvarande reglerna innebär att en person som vill återvandra kan ansöka om bidrag från Migrationsverket.

Återvändarbidraget är enligt dagens regler högst 10 000 kronor per vuxen och 5 000 kronor per barn. En familj kan få högst 40 000 kronor sammanlagt, plus resebidrag samt hjälp med att boka resan till hemlandet.

Generaldirektören ser svårigheter

Mikael Ribbenvik ser svårigheter med dagens system då myndigheten inte har någon kontakt med personer efter att de beviljats uppehållstillstånd. I våra grannländer ser det annorlunda ut, han tar upp Danmark som exempel, där kommunerna ansvarar för uppföljande verksamhet och information om återvandring.

– Tittar man på andra länder som har sådana här program, så har man starkare incitament och en större uppföljande verksamhet, säger han och fortsätter:

– Där får man ganska mycket pengar om man väljer att återvandra.

År 2022 var det enbart två ansökningar om resebidrag för återvandring som Migrationsverket behandlade. Hur många som återvandrar utan bidrag för inte myndigheten någon statistik om.

Incitamenten ska stärkas

Enligt Tidöavtalet framgår det att incitamenten ska stärkas kraftigt, framför allt ekonomiskt, för att få fler att återvända.

Regeringen vill även återkalla fler uppehållstillstånd som beviljats på felaktiga grunder. De vill även återkalla uppehållstillståndet för utlänningar som inte är medborgare i EU och som dömts till utvisning för ett allvarligt brott.

– Vi har inte haft någon hård politisk styrning om detta tidigare, säger Mikael Ribbenvik.

Ett annat uppdrag för Migrationsverket i regleringsbrevet är att prioritera kontroller av vandel och levnad vid handläggning av uppehållstillstånd. Myndigheten ska framför allt se över och inhämta uppgifter från polisens misstankeregister och brottsregister för att kunna utvisa fler som bedriver kriminell verksamhet i Sverige.

Isabelle Eriksson

Reporter.
Tips mottages gärna!
isabelle.eriksson@bulletin.nu