Pandemin fortsätter att påverka rörligheten i världen. I en ny prognos räknar Migrationsverket med att antalet asylsökande till Sverige ska bli färre än tidigare beräknat. Man sänker prognosen för antalet asylsökande under 2021 från 13 000 till 12 000.

Inreseförbud till EU/EES för de flesta av de länder där asylmigranter till Sverige kommit från de senaste åren har haft stor effekt konstaterar Migrationsverket.

Men en grupp som tros öka är afghanska asylmigranter.

– Vi ser att det finns starka drivkrafter för afghanska medborgare att lämna Afghanistan. Bortsett från den internationella evakueringsinsatsen har det ännu inte skett några stora rörelser ut från landet. Sedan 2015 har det även blivit betydligt svårare för migranter att ta sig in i Europa. Vi förväntar oss dock en viss ökning av antalet afghanska medborgare som söker asyl i Sverige både i år och kommande åren, säger Henrik Holmer.

Ökningen av afghaner under 2021 och 2022 väntas primärt inte vara direkt från Afghanistan. I stället tror Migrationsverket att det handlar om afghaner som tagit sig till södra Europa och som sedan söker sig vidare upp till Sverige.

”[F]rämst som en effekt av ökade sekundära rörelser från Grekland och Balkanländerna”, skriver Migrationsverket i sin prognos.

Varför afghanska asylmigranter bedöms söka sig vidare till Sverige analyseras inte närmare i prognosen.

Antalet asylsökande bedöms öka de kommande åren. Totalt väntas upp till 90 000 asylsökande komma till Sverige fram till och med 2024. Som minst tros 51 000 asylmigranter ta sig till Sverige.

Statsminister Stefan Löfven lovade 2015 att Sveriges asylpolitik skulle anpassas till ”EU:s miniminivåer”. Men nivån på mottagandet fortsätter att vara mycket högre än de nordiska grannländernas.

Första halvåret 2021 tog Sverige emot 5 800 asylsökande migranter, enligt Eurostat. Det ska jämföras med Danmarks 720, Finlands 1 025 och Norges 440. Tillsammans lockade de tre grannländerna 2 185 asylmigranter. Mindre än hälften än vad Sverige ensamt lockade till sig.

Trycket av migranter mot EU är fortsatt högt och i både Litauen och Polen har det rests fysiska hinder i form av bland annat stängsel för att hålla migranter från bland annat Irak som kommer via Belarus borta. I Litauen ska de första 110 kilometer stängslen vara klara till i april 2022.

Asylmigranterna används enligt Migrationsverkets rapport som politisk påtryckning av regimen i Belarus.

Inga utvisningar till Afghanistan

I prognosen skriver Migrationsverket att händelseutvecklingen i Afghanistan, med talibanernas snabba maktövertagande, innebär en förändrad situation som präglas av stor ovisshet.

Dels innebär det att det sedan i somras inte fattas några avslagsbeslut gällande asylsökande från Afghanistan men också att det inte genomförs några återvändanden.

Situationen gör också att det är svårt att prognostisera antalet flyktingar som kan tänkas söka sig från Afghanistan till Sverige.

– Utan tvekan är Afghanistan och utvecklingen där en stor osäkerhetsfaktor i prognosen. UNHCR bedömer att ungefär 3,5 miljoner afghaner befinner sig på flykt inne i landet. Men det är väldigt svårt att ta sig ut ur Afghanistan, säger Henrik Holmer.

Migrationsverket har i uppdrag att överföra 6 400 kvotflytningar till Sverige under 2021.

Förra året tog Sverige emot näst mest kvotflyktingar i världen efter USA. Till i år höjdes antalet.

Hittills har myndigheten överfört cirka 4 400 personer varav drygt 650 personer kom inom ramen för den svenska evakueringsinsatsen i Afghanistan.

Dubbla utmaningar

Redan i den förra prognosen den 30 juli flaggade Migrationsverket för att den ändrade utlänningslagen, som gör att fler invandrare har tillfälliga uppehållstillstånd, skulle innebära en kraftig ökning av antalet förlängningsansökningar de närmaste åren.

– Det antagandet kvarstår. Vi har just nu svårt att hålla upp takten i ärendeprövningen och kommer att avgöra lite färre ärenden än vi räknat med.

Henrik Holmer säger att Migrationsverket brottas med dubbla utmaningar, där de samtidigt ska minska i vissa delar av verksamheten och öka i andra. Dessutom innebär den nya utlänningslagen ett nytt regelverk att förhålla sig till.

– Det tar ett tag innan organisationen lär sig det nya och kan tillämpa det på ett effektivt sätt. Det effekten har vi flaggat för och den har uppstått. Men det är till viss del en övergående effekt.

Läs även: Professor: Nattsvart framtid för asylinvandrare på svenska arbetsmarknaden