Ny forskning från Institutet för näringslivsforskning (IFN) visar att sannolikheten att få en vindkraftsansökan godkänd av kommunen minskar med elva procentenheter om MP sitter med i den styrande koalitionen, jämfört med när MP inte sitter med i styret.

– Resultaten höjer en del ögonbryn, även om många faktiskt känner igen bilden, säger forskaren Erik Lundin på IFN som ligger bakom studien.

Hotades med uteslutning

Inom vindkraftsindustrin är det sedan länge känt att kommuner där miljöpartiet sitter med vid makten kan innebära att det blir svårare att få gehör för utbyggnad av vindkraft.

Redan 2014 gjorde tidningen Svensk Vindkraft ett temanummer om konflikten mellan naturskydd och klimatnytta.

När det 2013 skulle röstas om vindkraft i en av Sveriges minsta kommuner, Lekeberg i södra Örebro län, orsakade det en svår konflikt bland lokala miljöpartister. Då som nu ställdes utbyggnaden av förnybar energi mot värnandet av den vackra naturen i området runt Kilsbergen.

En MP-ledamot i Lekebergs fullmäktige, som vill värna om naturen, hotades med uteslutning av partikamraterna. Som kuriosa kan nämnas att även de två Sverigedemokraterna i fullmäktige splittrades i frågan.

Stör närmiljön

Till Tidningen Näringsliv, som först rapporterade om Erik Lundins forskning, säger han:

– Statistiskt kollar jag egentligen bara på om de (MP, red.anm) stoppar vindkraft eller inte, så det enda jag kan göra är att spekulera i varför jag tror att det är så. Och då ser jag framför allt två orsaker: det ena är att Miljöpartiet bryr sig väldigt mycket om den lokala miljön relativt andra partier, och eftersom vindkraftverk stör närmiljön så kommer det att leda till att MP är mer negativa till vindkraft än andra.

– Kombinerar vi det med att vi har ett starkt decentraliserat beslutsfattande i Sverige får vi troligtvis mer av förklaringen. En stor del av de människor som MP representerar ute i kommunerna är också människor som kommer att bli påverkade av de här vindkraftverken, säger Erik Lundin.

MP mest negativa i små kommuner

MP är mest negativa till vindkraft i förhållandevis små kommuner, med 50 000 invånare eller färre, enligt studien.

– 85 procent av Sveriges kommuner är så pass små, så effekten drivs av en stor klunga. I stora kommuner däremot ser jag tendenser, även om jag inte statistiskt kan säkerställa det, att effekten inte är lika stark eller till och med lite positiv, säger han.

Erik Lundin har studerat alla partikonstellationer förutom SD-styren. Anledningen till att han inte tagit med SD är att hans modell kräver att man har gått ut och in ur den styrande majoriteten i kommunen minst en gång för att han ska kunna identifiera effekten rent ekonometriskt.

IFN–studien bygger på data som Energimyndigheten har sammanställt i databasen Vindbrukskollen.. I ungefär 30 procent av kommunerna som Erik Lundin har analyserat så ingår MP i den styrande koalitionen.

För att göra jämförelsen mellan kommunerna så rättvis som möjligt har Erik Lundin tagit hänsyn till hur många turbiner projektörerna ansöker om, hur stor kapaciteten är och hur många människor som bor runt projektet och hur stor röstandel MP fick i senaste valet.

– Allt för att utesluta andra förklaringar än att MP-styren ger extra mycket nej, säger han.

Inga ekonomiska incitament för kommunerna

Det senaste året har Erik Lundin arbetat som expert i SOU-utredningen ”Värdet av vinden” som presenterades för ungefär en månad sedan.

– Sverige är i det närmaste unikt eftersom det i princip inte finns några ekonomiska incitament för kommunerna att säga ja till vindkraft, säger han.

I den SOU-rapporten har Erik Lundin hjälpt till att utarbeta ett förslag på en intäktsdelningsmodell för närboende, som innebär att de som bor nära ett vindkraftverk ska få ta del av värdet som det skapar.

– En annan modell är att kommunerna får ta över fastighetsskatten för vindkraftverken eller att de får betalt efter den klimatnytta som vindkraftverken skapar, säger han till Bulletin.