Inflationstakten steg med 3,1 procent i oktober jämfört med förra året, långt över Sveriges inflationsmål på 2 procent.

Prisstegringen beror till stor del på de högre drivmedels- och elpriserna. Sett till hela arbetsmarknaden har lönerna ökat med cirka 2 till 3 procent om året sedan 2010.

– Just nu har vi en inflationstakt som ligger högre än de avtalade löneökningarna. Reallöneutvecklingen har varit i genomsnitt 2,1 procent om året, alltså löneökningen justerad för inflation. Man får helt enkelt mindre i plånboken. Det medför en minskad köpkraft, säger Shoka Åhrman, sparekonom vid SPP Pension och Försäkring till Bulletin.

I Sverige avtalas de flesta löner genom centrala löneavtal, som är en del av kollektivavtal, där det står hur lönerna ska sättas. Inom offentlig sektor omfattas alla anställda av kollektivavtal, och inom den privata sektorn mer än 80 procent vilket är en hög siffra om man jämför med utlandet. Det finns en liten risk för löneglidning, enligt Åhrman.

– Om inflationen tar fart kan parternas förhandla löneökningar utöver vad som fastställts i centrala löneavtal [löneglidning], men sannolikheten för det är liten. Det finns då en risk att spä på inflationen ytterligare, säger Åhrman.

Läs även: Bränsle- och elpriserna driver på inflationen

Yttre faktorer påverkar inflationen

För bara två veckor sedan bedömdes inflationsrisken vara övergående, då kärninflationen som inte omfattar livsmedel- och energipriser var fortsatt låg. Sedan dess har läget i världen förändrats.

Oron för den nya covid-19 varianten Omikron har pressat världens aktiebörser och dragit med sig den svenska kronan. Den amerikanska centralbanken har varnat att inflationen inte längre bör betraktas som tillfällig.

– Risken för en långvarig inflation har definitivt ökat, vilket amerikanska centralbankens chef Jerome Powell bekräftade i går vid sitt besök i USA:s senat då han sa det inte längre går att beskriva inflationen som övergående, säger Åhrman.

I förra veckan flaggade Riksbanken att en höjning av styrräntan inte planeras förrän i slutet av 2024. En höjning av räntan, kombinerad med det troliga återinförandet av pandemirelaterade restriktioner samt en fallande aktiemarknad skulle slå hårt mot både hushåll och företag.

– Riksbankens räntebesked indikerar att en räntehöjning inte nödvändigtvis är en bra lösning för ekonomin i dagsläget. Det är troligare att Riksbanken tar till andra medel än en eventuell tidigarelagd höjning av styrräntan vid en längre period av hög inflation, säger Åhrman.

Läs även: Nollräntan förblir oförändrad i minst ett år till – trots den stigande inflationen

Glappet mellan rörliga och bundna bolåneräntor spås minska

I dagsläget är de svenska bolåneränterna fortfarande rekordlåga – runt 1,3-1,4 procent hos bankerna.

– Botten är nådd. Vi kommer definitivt att se en långsam höjning av bolånderäntorna framöver, även om höga nivåer inte är sannolikt de närmaste åren. De rörliga boräntorna kommer att vara låga under en förutsägbar framtid, men höjs sakta men säkert som en följd av ökade kostnader för bankerna att finansiera sina lån. Glappet mellan de rörliga och bundna bolåneräntorna kommer att minska, säger Åhrman.

Bundna bolåneräntor brukar ligga högre än de rörliga, i och med att risken för överraskningar för låntagare är mindre då. Just nu är det tvärtom, de bundna räntorna är lägre än de rörliga.

Läs även: Storbank varnar för kommande fastighetsbubbla i Stockholm