– Det är inte nådigt heller vilket stöd jag har fått för detta. Vi pratar om en kommun som har 70 procent borgerliga väljare, och de jublar över det här beslutet, säger Robert Wenglén.

Från Malmö central tar Pågatåget till kranskommunen Lomma sju minuter. För många Malmöbor tar resan in till stan längre tid.

Det politiska och socioekonomiska avståndet mellan orterna är desto längre. Malmö är arbetarstaden som sedan Sverige fick allmän rösträtt med ett par korta undantag har styrts av socialdemokrater.

I Lomma har borgerliga allianser haft makten de senaste 50 åren. Bara två andra kommuner – Danderyd och närliggande Lund – har en mer välutbildad befolkning. I det senaste kommunvalet fick Moderaterna 38,9 procent. Det händer att partiet får egen majoritet.

Men medan kommunens grundskolor länge varit en av anledningarna till att barnfamiljer söker sig hit, har äldreboendena och hemtjänsten haft skamfilat rykte. I en av flera artiklar om krisen i kommunens äldreomsorg rapporterade Sydsvenskan om en kvinna vars mamma valde att dö efter att vårdföretaget Frösunda tagit över driften av vårdboendet där hon bodde.

Förra året togs beslut om att efter 15 års privat drift kommunalisera Lommas fyra vårdboenden, ett år efter att man gjort detsamma med hemtjänsten.

– Medborgarna krävde att vi skulle lösa problemen. Då gjorde vi det. Nu ser vi att kvaliteten är på väg upp och att medborgarna är mer nöjda, säger Robert Wenglén.

Samtliga fyra äldreboenden drevs av samma företag. Men även om det funnits fler hade den av borgerligheten omhuldade valfriheten inte varit någon större förlust i det här sammanhanget, menar han.

– Jag har ännu inte stött på någon äldre som vill kunna välja mellan olika utförare. De vill bara att saker och ting ska fungera.

Problemen i Lommas äldreomsorg var inte unika – de känns igen från övriga landet, även om man här lade ovanligt lite pengar på verksamheten. Det som sticker ut – och det som kanske borde oroa en och annan moderat politiker – är vilka det är som bor i Lomma. Vi återkommer till detta.

Expert på företagsekonomi och skolor

Innan han blev kommunstyrelsens ordförande var Robert Wenglén lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet, där han bland annat har forskat om lärande och ledning av skolor. I 20 år har han jobbat med chefsutbildningar, bland annat som ansvarig för ekonomihögskolans Executive MBA-utbildning för chefer inom näringslivet.

– Så det bottnar inte i en brist på förståelse för företag och vad de kan bidra med, säger han och skrattar.

I Lomma försökte man i upphandlingar på olika sätt specificera vilken kvalitet man ville ha i äldreomsorgen, men gång på gång misslyckades man. Robert Wenglén pekar på svårigheterna med att kontrollera kvaliteten på en tjänst som produceras i samma stund som den konsumeras, som t.ex. omsorg.

Han jämför med hur det ser ut i tillverkningsindustrin.

– Då är det minutiösa kvalitetskontroller av produkterna. Maskinen gör ju samma sak hela tiden, så du kan kvalitetskontrollera innan de konsumeras.

Ett annat problem när skolor och vårdboenden i Sverige ska drivas privat är konflikten mellan valfrihet och likvärdighet. Om alla alternativ är lika bra, vad är poängen med att välja?

När nuvarande lagstiftning infördes talades mycket om att kunna välja mellan skolor med olika pedagogisk inriktning.

– Men det är ju inte det som har blivit utfallet. Man väljer mellan bra och dåliga skolor. Om man har en bra skola och tre dåliga, då vill alla välja den bra skolan och ingen vill välja de dåliga skolorna. Det blir valfrihet för de som kommer in på den bra skolan, och det blir inte mycket till valfrihet för de som tvingas välja den dåliga skolan.

På en fri marknad väljer vissa en sämre produkt eftersom den är billigare, men det går inte att göra på den svenska skolmarknaden där allting kostar lika mycket. Resultatet blir att de sämsta skolorna kan få svårt att fylla sina platser, vilket ger lägre intäkter och ännu större svårigheter att hålla hög kvalitet.

Man skulle kunna tänka sig att de dåliga skolorna går i konkurs och sedan ersätts med välfungerande skolor – men enligt Robert Wenglén är det sällan vad som händer.

Finns det för många skolor kan dessutom kommunala skolor få tomma platser. Med färre elever som betalar skolpeng måste kommunen skjuta till pengar. Och eftersom kommunen är skyldig att betala samma ersättning till friskolor som till sina egna ökar kostnaden ännu mer.

I Lomma finns bara kommunala grundskolor, med undantag för en mindre Montessoriskola. För några år sedan utsågs man till Sveriges bästa skolkommun. Nu vill man att äldreomsorgen ska få samma goda rykte, och det har kostat.

– Först fick vi lyfta lönerna. De privata företagen låg långt under det kollektivavtal som kommunen har med Kommunal. Men det var också så att det var totalt underbemannat. Det hände att de inte åkte hem till vissa i hemtjänsten.

När alla nya rutiner och strukturer satt sig tror han dock att kostnaden för äldreomsorg kommer att ligga något lägre än riksgenomsnittet, inte minst för att befolkningen har förhållandevis god hälsa jämfört med övriga landet.

– Kostnaden är någonting som jag verkligen håller ögonen på nu, säger han.

Välinformerad befolkning

Men om borgerliga Lommabor nu är så nöjda med sin kommunaliserade äldreomsorg, betyder det att de är annorlunda jämfört med borgerliga väljare i resten av Sverige? Enligt Robert Wenglén är svaret ja, i Lomma är medborgarna ovanligt välutbildade, samtidigt som många jobbar inom offentlig sektor.

– De har inte den här naiva föreställningen om att alla de kloka människorna i samhället jobbar i privata företag, och alla de slöa och likgiltiga jobbar i offentlig sektor. De är inte så obildade, utan de vet ju. De är läkare, sjuksköterskor och domare. Vi har oerhört många forskare inne på universiteten i Lund och Malmö. Så det är folk som vet att det finns ett samhällsuppdrag och att det är viktigt.

Det låter som en känga mot de kommuner där moderata egenföretagare dominerar. Men det kan också vara en signal till borgerliga partier att välavlönade akademiker är mindre förtjusta i valfrihetens politik än vad man har trott.

Från Lommas kommunalråd är budskapet till Moderaterna på riksnivå tydligt: partiet måste ha en annan politik för skola och äldreomsorg om man vill kunna bredda sig och bli ett 30-procentsparti igen. Att bara prata om lag och ordning, migration och arbetslöshet kommer inte att räcka.

– Det finns ju en anledning till att vi kanske kommer upp till 50 procent här i Lomma. Det är för att vi upplevs som ett fullsortimentsparti med en genomtänkt politik för alla områden, säger han.

TEXT: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu