Tidöpartiernas förslag syftar till att skydda unga kvinnor från hedersförtryck och tvång. Under hösten redovisade regeringens utredare ett förbudsförslag som nu har granskats av berörda myndigheter. Reaktionerna är kraftigt splittrade bland de som dagligen arbetar med hedersrelaterade frågor.

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet ställer sig kritiska till förslaget.

– Vi ser här att utredningen saknar tillräckliga forskningsbaserade bevis för att kunna koppla samman kusinäktenskap i hedersrelaterat våld och förtryck, säger Hanna Palhamn Szabo på centret, till Sveriges Radio.

Befintlig lagstiftning redan tillräcklig

Socialstyrelsen är en av de myndigheter som motsätter sig förbudet och pekar på att tvångsäktenskap redan är olagliga i Sverige.

– Och vi erkänner inte heller äktenskap som har ingåtts utomlands eller enligt utländsk lag om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång, säger Åsa Malmros, jurist på myndigheten.

Även Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck ifrågasätter effekten av ett förbud. De menar att hedersnormerna inte nödvändigtvis försvinner bara för att kusinäktenskap förbjuds.

Stöd för förbudet finns också

Remissinstanserna är djupt oeniga om huruvida ett förbud mot kusinäktenskap skulle vara ett effektivt verktyg mot hedersförtryck. Jämställdhetsmyndigheten gör dock en annan bedömning än kritikerna och ställer sig positiv till förslaget, trots att de pekar på bristfällig analys av jämställdhetskonsekvenserna.

Jämställdhetsmyndigheten ser ett förbud som ett värdefullt komplement till dagens lagstiftning mot tvångsäktenskap.

– Det finns ju exempel på att personer har tvingats eller på något sätt valt att gifta sig med personer fast under olika former av tryck och så som kanske inte har handlat om tvång i den bemärkelsen, säger Mikael Törner, enhetschef.