Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med de andra Tidöpartiledarna och försvarsminister Pål Jonson (M).

- Nu tar vi nästa stora steg i upprustningen av det svenska försvaret, säger Kristersson.

Mer exakt rör det sig om 26,6 miljarder kronor mer. Satsningen innebär att Sverige nästa år kommer upp i 2,8 procent av BNP på försvaret, och är ett första steg för att nå Natos nya mål om att lägga 3,5 procent av BNP på militärt försvar.

- Vi pratar om mycket stora investeringar i vapensystem och annat försvarsmateriel, både för armén, flygvapnet och marinen, säger statsministern.

Mer till värnpliktiga

En del av pengarna kommer att lånas upp.

- Vi har ökat försvarsbudgeten med 100 miljarder kronor sedan 2022. Det saknar motstycke, om man inte backar tillbaka till kalla krigets allra värsta dagar, säger Kristersson.

Statsministern meddelar också att dagersättningen för värnpliktiga och officersaspiranter höjs, från 146 kronor till 200 kronor om dagen för värnpliktiga, och från 175 till 240 kronor om dagen för officersaspiranter.

- Det här är den första höjningen sedan värnplikten återinfördes 2017, och ett första steg för att förbättra arbetsvillkoren för de som gör en betydande och synnerligen viktig insats för Sverige, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.

Luftvärn och ammunition

Anslaget för materiel och anläggningar ökar med närmare 12 miljarder kronor.

Armén ska skaffa mer luftvärn, raketartilleri, ammunition och stridsfordon. Marinen nya ytstridsfartyg och stridsbåtar. Och flygvapnet satsa på taktiskt transportflyg och långräckviddig bekämpningsförmåga, enligt regeringen.

KD-ledaren Ebba Busch säger att det som hände i Polen och Rumänien förra veckan, då ryska drönare kränkte ländernas luftrum, kan hända i Sverige.

- Vi behöver vara redo, vi behöver ha god förmåga att kunna möta detta, säger hon.