– Nätläkarna har haft en explosionsartad utveckling under de senaste, säg, fem åren, det har vi sett inte minst nu under pandemin, och det finns inget som tyder på en avmattning. Jag är tvärtom övertygad om att nätläkarna sitter på en enorm outnyttjad potential, säger Peter Bergwall.

Men det finns flera etiska dilemman mellan nätläkartjänster och den traditionella sjukvården, menar Peter Bergwall. Principen är att den svenska sjukvården ska vägledas av behovsprincipen: den med störst behov ska få vård först och valfrihet är en vägledande princip.

Den gängse uppfattningen är att nätläkarna framför allt nischat sig mot relativt friska patienter med okomplicerade vårdbehov.

– Utvecklingen av nätläkare visar att vi behöver en bättre nationell samordning även av den traditionella vården, säger Peter Bergwall som menar att det finns en konflikt mellan nätläkarna och primärvården.

– Om det är något som nätläkarna är bra på så är det ju tillgänglighet och om det är något som primärvården tampats med så länge vi haft en offentligt finansierad sjukvård så är det just bristen på tillgänglighet. Människor vill ha hjälp snabbt och inte behöva vänta en vecka för att få tid på en vårdcentral. Här har den traditionella vården mycket att lära av nätläkarna. Nätläkarna ses lite som gangstrar som bara roffar åt sig, men de gör ju det i ett system där de spelar ”by the book”. De har helt enkelt lärt sig hur man optimerar sin verksamhet så att den blir så vinstgivande som möjligt, säger Peter Bergwall.

– Det har blivit en väldigt polariserad diskussion, men kan man komma överens om vad är det vi ska göra, jo, vi ska ju faktiskt lösa sjukvården för svenska medborgare. Om man kan sätta det som prio ett så tror jag säkert att nätläkarna kan finna en jätteviktig funktion i framtiden, menar han.

Han får medhåll av läkaren Henrik Kangro på nätläkartjänsten mindoktor.se som beklagar att debatten kommit att bli så svartvit.

– Det är tyvärr en seglivad myt att nätläkare bara behandlar patienter med enkla besvär. Detta är i mångt samma åkommor som patienter söker jourläkarcentraler och vårdcentraler för. Det är bättre nyttjande av resurser att ett besvär som kan handläggas digitalt inte tar plats fysiskt i onödan, säger Henrik Kangro.

Utöver det handlar det också om att minimera geografiska och socioekonomiska skillnader, och snabbare kunna behandla sjukdomar som i dålig tillgänglighet och höga trösklar riskerar bli fördröjda.

Han ser ingen etisk konflikt mellan nätläkare och primärvården.

– Tvärtom, vi ser oss i högsta grad som en del av det svenska sjukvårdssystemet. Vi kan prata om att den som har störst behov ska få vård, men problemet är att sjukvården som den ser ut idag inte klarar att möta upp och ta hand om alla övriga, som fortfarande behöver sjukvård. Den digitala vården är ett sätt att flytta vården närmare patienterna, menar Henrik Kangro.

– Sen är det också en myt att vi hittat det optimala sättet att göra vinst, vi fokuserar på att utveckla vårdprocesser och ersätts idag knappt för den vården vi ger.

Peter Bergwall pekar i sin avhandling på att nätläkare främst används av relativt friska personer boende i storstadsområdena medan till exempel Norrbotten, som borde haft mest nytta av tjänsten, använder den minst.

– Om man bor i Norrbotten har man kanske 30 mil till närmaste vårdcentral. Norrbottningarna ser det som en brist på samhällsservice och det är inget som nätläkarna kan ersätta. Folk i glesbygd vill i första hand ha fler fysiska vårdcentraler. Skulle de få det så tror jag även att nätläkartjänsterna skulle öka, säger Peter Bergwall.

Tobias Perdahl, medicinsk chef och vice vd på doktor24.se och Plattform24, tycker inte att det är särskilt märkligt att nätdoktorerna är störst i storstäderna.

– Precis som all annan kommunikation så är det lättare att synas i en storstad. Jag kommer själv från norra Sverige och jag kommer väl ihåg när sushi var något som var väl etablerat i Stockholm men det tog säkert åtta år innan det kom till den stad som jag kommer ifrån, säger Tobias Perdahl som hjälpt region Norrbotten att utveckla sina digitala tjänster.

Tobias Perdahl, som varit chef på en akutklinik innan han började som nätläkare, berättar att han och hans kollegor varje dag fick ta hand om så kallade okomplicerade fall på akutmottagningen på grund av att det saknades tillgänglig vård på vårdcentralerna.

– En sådan patient kostar enligt den budgethantering som akutsjukvården lever i mellan 3 000 och 5 000 kronor, att jämföra med ett nätläkarbesök för en urinvägsinfektion som kostar 500 kronor. Vi talar alltså om en ren vinst för samhället, säger han.