North Atlantic Treaty Organization, även känt som Nato, är alliansen som det pratas om flitigt i svensk media. Kommer det att bli ett svenskt Natomedlemskap eller inte? Kommer Finland att gå med och i sådana fall vad innebär det för oss? En viktigare fråga som inte tas upp lika mycket är vad det faktiskt kan innebära att gå med i en sådan allians.

Nato är känt som en militärallians med konceptet av ett kollektivt försvar. Det vill säga att om ett medlemsland attackeras, uppfattas det som en attack på alla medlemsländer. Natos huvudsyfte är att värna om medlemsländernas säkerhet, frihet och fred.

Likaväl som Nato är en militär allians, är det även en politisk allians. Detta innebär att den finns en politisk bindning mellan medlemsländerna. Det är en aspekt inom Nato som växer varje år genom ökade utbyten, samarbeten utöver den militära sfären.

Dagens Nato rör sig mot något större än en militärallians. Medlemsländerna blir fler, militär kapacitetet utökas och det politiska inflytandet blir allt större. Kan Nato komma att bli den nästa stora politiska alliansen?

Kriget mot öst

Nato kom till under kalla kriget, som ett svar på Sovjetunionens aggressiva politik i Östeuropa. USA:s nya utrikespolitik på den tiden eftersökte ett ökat engagemang i Europa och ett försök att begränsa Sovjetunionens inflytande i regionen. Skapandet av Nato var ett perfekt sätt att uppnå detta.

Sedan Natos tillkomst har Sovjetunionen motsatt sig alliansen, genom att bland annat skapa sin egen motsvarighet, Warszawapakten. Den fick sitt slut när Sovjetunionen föll och sedan dess har Natos huvudmotståndare varit Ryssland.

Ryssland har visat sig vara handlingskraftigt gentemot Nato och invaderat Ukraina, dels vid annekteringen av Krim och nu i och med kriget som pågår i hela Ukraina. Dock har inte kriget i Ukraina visat sig gå som tänkt. Ryssland har förlorat mycket, både soldater och materiel. Oavsett hur man vrider och vänder på kriget, kommer Ryssland att lämna med en stor förlust.

Nato som ursprungligen skapades som en motståndskraft mot Sovjetunionen och således dagens Ryssland, kan i och med kriget i Ukraina konstatera att Kreml inte är ett lika stort hot längre. Något som kan förändra riktningen för alliansen mot en mer politiskt inriktning.

Natos tillgångar

En del av Natos stora uppdrag, att stoppa det ryska hotet, kan således redan visa sig vara uppfyllt. Ryssland är inte lika starkt som Sovjetunionen en gång var. Ryssland utgör inte längre ett stort hot och det bevisas bland annat av misslyckandet i Ukraina.

Vad innebär då detta för Nato? Självfallet finns delen med kollektiv säkerhet, som oberoende av Rysslands storhet, är en viktig del i alliansen. Dock kan den politiska delen komma att få en större roll.

Nato har en militär del som många politiska organisationer saknar. De har en militär kapacitet som är ojämförbar och har tillgång till kärnvapen. Något som öppnar upp för Nato att bli en väldigt mäktig politisk organisation.

Om man tittar på en av de starkaste politiska allianserna i dag, EU, saknas just den militära aspekten och tillgångarna som Nato har. Nato har liksom EU ett stort kapital som medlemsländerna bidrar till. Även om EU är betydligt mer strukturerat som politisk organisation med alla sina organ, saknar de en betydande del som Nato har, ett försvar.

I och med det påvisade skakiga säkerhetsläget, blir just den militära aspekten viktigare för många länder. Framför allt blir Nato mer attraktivt då Ukraina är exempel på hur det kan gå utan ett Natomedlemskap. Det nya momentumet som alliansen har, är något de kan utnyttja till sin fördel.

Nato nästa EU?

I dag har redan Nato en aktiv politisk del. En politisk kommitté som diskuterar, utbyter information och bedömer politiska och regionala utvecklingar som är av intresse för medlemsländerna. Under senare år har denna del blivit allt viktigare i alliansen.

En övergång från en traditionellt sedd militärallians till en ännu starkare politisk allians, är ett fullt troligt framtidsscenario. En av huvudanledningarna till varför Nato skapades var att minska det ryska inflytandet, den uppgiften är till stor del löst.

Alliansen är i nuläget väldigt framgångsrik med många medlemmar sedan tidigare. Därför blir en politisk utveckling ett naturligt steg för Nato. Detta skulle således innebära att ett Natomedlemskap inte bara medför militära åtaganden, utan även politiska. Exakt hur dessa skulle se ut går inte att säga, men politiska och ekonomiska bindningar är en självklarhet.

Nato är tilltalande i nuläget. Finland lutar mot att ansluta sig och allt fler i Sverige vill att man gör detsamma. Det är dock viktigt att inte ta beslut i stundens hetta. Ett medlemskap i Nato innebär inte bara ett skydd, utan det innebär även skyldigheter.

Framför allt kan det i framtiden komma att innebära ännu större skyldigheter som sträcker sig bortom den militära dimensionen. Nato är inte bara en militärallians, utan även en starkt uppkommande politisk sådan. Således väntar även framtida politiska åtaganden. Vill vi verkligen gå med i ytterligare ett EU?

Läs även: Googles företagstjänst bryter mot gdpr – kan förbjudas i EU