Facebook noscript imageNima Sanandaji: Svenska kvinnor otryggast i Norden
Nima Sanandaji
Krönikörer
Nima Sanandaji: Svenska kvinnor otryggast i Norden
Allt fler känner sig otrygga på kvällar och nätter. Foto: Pablo Costa Tirado, CC BY-SA 3.0.
Allt fler känner sig otrygga på kvällar och nätter. Foto: Pablo Costa Tirado, CC BY-SA 3.0.

Sverige är landet där Birger Jarl stiftade lagar om kvinnofrid redan 1280. Men i dag är Sverige landet med högst upplevd otrygghet bland kvinnor i Norden, och störst skillnad i upplevd otrygghet mellan kvinnor och män. Nima Sanandaji frågar sig vilket parti som vågar göra kvinnors trygghet till en valfråga.

Sverige och Lettland hamnar i topp i vad vi kan kalla könsgapet i otrygghet. Detta visar tyvärr OECD:s statistik över andelen som känner sig osäkra på kvällarna när de promenerar ensamma i staden eller området där de bor. För både män och kvinnor är den upplevda tryggheten i Sverige lägre än i de andra nordiska länderna – och ovanpå det finns ett större gap i otrygghet mellan kvinnor och män. Inte ett bra betyg för Sverige, och verkligen skäl till att verka för förändring.

Om vi jämför länderna i Östersjöregionen ser vi att Norden sticker ut genom att ha den högsta andelen män som är trygga när de promenerar ensamma på kvällen. Enbart tre procent av männen i Norge, fyra i Finland och fem i Danmark och Island känner sig otrygga när de promenerar ensamma kvällstid. Sverige är något annorlunda, då andelen här är tolv procent. Detta är klart sämre än övriga Norden, men faktiskt bättre än Tyskland, Polen och de baltiska länderna. En fjärdedel av männen i Litauen och Lettland känner sig otrygga kvällstid, vilket är den dubbla nivån mot Sverige.

Men hur är det för kvinnorna? Som vi ser nedan är kvinnornas upplevelse av trygghet klart lägre. Andelen kvinnor som känner sig otrygga är högre än andelen män i samtliga länder. Skillnaden mellan kvinnors och mäns otrygghet är så stor att jag har använt en annan färgkod för att skilja ut länderna. Även sett till kvinnors trygghet hamnar de nordiska länderna på topp.

I Norge är det elva procent av kvinnorna som inte känner sig trygga, i Danmark 21 procent och i Finland och Island 22 procent. Sverige utmärker sig återigen, negativt, i jämförelsen. Två tredjedelar av kvinnorna i Sverige känner sig trygga när de promenerar ensamma på stan eller nära sitt hem. Den resterande tredjedelen är otrygga, vilket nästan är samma andel otrygga som i Polen. Lägst andel trygga har Lettland och Litauen.

Hur det ser ut när man jämför skillnaden för könen? Inte bra för Sveriges del.

Nedan ser vi könsgapet i otrygghet, mätt som skillnaden i procentenheter mellan kvinnor och män som känner sig trygga när de promenerar kvällstid i staden eller nära sitt hem. I Norge, där både kvinnor och män känner sig mest trygga i Östersjöregionen, är könsgapet nio procentenheter. Tyskland, Litauen, Polen och Danmark har också något lägre nivåer. I Danmark är det 16 procentenheter fler kvinnor som känner sig otrygga. I Island och Estland är siffran 17 och i Finland 19.

Konsekvent ser vi att kvinnor känner sig mindre trygga än män. Sverige och Lettland är de två länder där könsgapet i trygghet är som störst. I Sverige är det 20 procentenheter fler kvinnor som är otrygga, jämfört med 21 i Lettland.

Jämfört med de andra nordiska länderna är Sverige sämst i samtliga tabeller. Högst upplevd otrygghet bland kvinnor, högst upplevd otrygghet bland män och störst könsgap i upplevd otrygghet. Men även jämfört med hela Östersjöregionen är Sverige, tillsammans med Lettland, sämst när det kommer till könsgapet i otrygghet.

Slutsatsen är tydlig: Sverige behöver krafttag för ökad trygghet, framför allt så att fler kvinnor kan känna sig säkra under kvällstid. Nu är det snart valrörelse. Vågar något parti lova att minska på den upplevda otryggheten? Kanske rentav att också minska på könsgapet i otrygghet? Det är faktiskt inte rimligt att allmänheten ska känna sig otrygg på kvällarna. Statens kärnuppgift är att säkerställa individens trygghet från våld och brott.

I ett samhälle där hälften av inkomsterna går till skatter, borde resurserna användas till att skapa ökad trygghet.

Nima Sanandaji

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!