Under fredagskvällen avbröt Göteborgspolisen ett våldsamt upplopp i Hjällbo. Det följdes av skottlossning i samma ort under söndagen. SVT Nyheter rapporterar att händelsen – som startade med storbråk, involverade omkring hundra personer, och utvecklades till en skottlossning där en man i 45-årsåldern miste livet – kom oväntat för lokalpolisen. Polisen misstänker, som Bulletin har rapporterat, att Ali Khan-släkten är inblandad i både upploppet och skottlossningen.

Även om vi går tillbaka i flödet är nyheter från Hjällbo inte särskilt uppmuntrande. Tidigare i maj rapporterade till exempel Göteborgs-Posten om hur en kvinna blev rånad på en gångväg mellan Hammarkullen och Hjällbo av en person som också försökte våldta henne.

Samma månad rapporterade tidningen också om hur en man angripits av ett gäng som misshandlade honom och stal hans bil. Andra Hjällbo-nyheter i närtid, även de från Göteborgs-Posten, avhandlar bland annat hur en ledande person i Hjällbonätverket misstänks för mordförsök och att lokala bussar ändrat hur de kör, eftersom någon i Hjällbo riktat grön laser mot förarna.

Nu när Hjällbo är på allas läppar tänkte jag att det kunde vara intressant att fråga sig: Hur står sig orten på arbetsmarknaden jämfört med resten av Sverige?

Det korta svaret är att de utrikesfödda männen klarar sig nästan lika bra som utrikesfödda män i resten av landet, medan det ser betydligt sämre ut för andra grupper. Bara en knapp majoritet av utrikes födda kvinnor i Hjällbo förvärvsarbetar. Kanske mest anmärkningsvärt är att inrikes födda män i Hjällbo bara klarar sig marginellt bättre än de utrikes födda.

Låt oss först titta på gruppen utrikesfödda män. Av dem är det 65 procent som förvärvsarbetar i Hjällbo, vilket bara är något under rikssnittet på 67 procent.

Att två tredjedelar förvärvsarbetar är en låg nivå, med tanke på att den svenska välfärdsmodellen är anpassad till runt 80 procent i förvärvsarbete. Men samtidigt ser det inte nämnvärt sämre ut i Hjällbo än i resten av riket, om vi ser på andelen av de utrikesfödda männen som arbetar.

Bland utrikes födda kvinnor är skillnaden mot övriga landet större. I hela Sverige är det 60 procent av de utrikes födda kvinnorna som förvärvsarbetar, men i Hjällbo är det bara 53 procent.

I och för sig klarar sig Hjällbo bättre än Norra Biskopsgården och Bergsjön, där mindre än hälften av utrikes födda kvinnor är förvärvsarbetande. En utmärkande trend för Göteborgs utanförskapsområden är alltså att bara runt hälften av utrikesfödda kvinnor jobbar – lite mindre än snittet för hela landet för utrikesfödda kvinnor.

Men den stora skillnaden finns bland inrikes födda.

I snitt för hela Sverige är 84 procent av de inrikes födda kvinnorna förvärvsarbetande, men nivån är mycket lägre (63 procent) i Hjällbo. Bland inrikes födda män arbetar 84 procent i hela Sverige, men bara 66 procent i Hjällbo.

Vad beror detta på? De inrikes födda i områden som Hjällbo är ofta barn till utrikes födda, som vuxit upp i områden där integrationen fungerar allt annat än bra. De män som föds och växer upp i Hjällbo klarar sig ungefär lika dåligt på arbetsmarknaden som utrikes födda. I stället för integration går dålig etablering på arbetsmarknaden i arv från en generation till nästa.

Det finns en viss ljuspunkt. Av de utrikes födda i Hjällbo är knappt 15 procent försörjda med olika offentliga ersättningar. Bland inrikes födda är det hälften, sju procent.

Men på det stora hela är Hjällbo tyvärr ett tydligt exempel på att utanförskapet går i arv. Det är därför som området utmärks av särskilt dålig arbetsmarknad för de inrikes födda.

Nima Sanandaji är teknologie doktor vid KTH och ordförande i ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform)