Inflationstakten steg till 3,6 procent i november, jämfört med 3,1 procent en månad tidigare, enligt SCB:s senaste siffror. Det är främst elpriserna, samt drivmedelspriserna som spär på inflationen. E85 hade en noterbar prisökning på drygt 18 procent, skriver SCB.

”Ökade energipriser bidrog till den högsta inflationstakten sedan december 1993”, säger SCB:s prisstatistiker Mikael Nordin i pressmeddelandet.

Läs även: De höga elpriserna en mardröm för industrin – kan tvingas införa korttidsarbete

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson noterar att terminspriserna på el visar att de kommer att ligga kvar på rätt höga nivåer under de kommande månaderna och därmed fortsätta att driva inflationen ett tag framåt.

”Framåt sommaren räknar vi med att inflationstakten återigen blir lägre när effekten av de högre energipriserna avtar,” skriver Magnusson i en kommentar.

Storbankens chefsekonom tror inte att Riksbanken kommer att ändra sin aviserade räntestrategi. Riksbanken sa förra månaden att de inte avser höja styrräntan förrän i slutet av 2024, men att de kommer att fortsätta att köpa obligationer under året som kommer.

”Vi tror att både långa och korta marknadsräntor kommer att stiga framöver, men vi ser inte att dagens inflationsbesked ändrar på förutsättningarna nämnvärt”, tillägger Magnusson.

Han varnar dock att de höga el och drivmedelspriserna kan dämpa både hushållens konsumtion och den ekonomiska utvecklingen i allmänhet.

Om energipriserna utesluts ser man att inflationstakten steg med 1,9 procent i november, jämfört med 1,8 procent föregående månad.

Läs även: Elpriserna slår nya rekord i södra Sverige under måndagen