De höga elpriserna slår igenom i landets basindustri eftersom företagen inte kan prissäkra all el de förbrukar. På terminsmarknaden – där man kan prissäkra det framtida elpriset – ligger spotpriset på el under det första kvartalet för närvarande runt 89 öre per kilowattimme, enligt Elpriser24:s senaste prognos.

– De höga priserna slår direkt mot lönsamhet i basindustrin. Vissa industrier har möjlighet att anpassa sin produktion efter elpriserna, men långt ifrån alla. Att industrin har möjlighet att stötta marknaden genom att agera på höga elpriser, trots prissäkringar, är önskvärt och elpriserna skulle ha varit ännu högre om inte elanvändarna agerade på elpriserna. Men flexibiliteten sker på bekostnad av lönsamheten, säger Johan Bruce, SKGS:s energidirektör i till Bulletin.

SKGS står för skogen, kemin, gruvorna och stålet och är basindustrins energisamarbete.

Elpriset är i år nästan 30 procent högre i norra Sverige jämfört med snittet 2017–2020. För mellersta Sverige är den motsvarande siffran 65 procent och för södra Sverige 97 procent. Mer än två tredjedelar av industrins elanvändning sker i landets mellersta och södra delar.

Läs även: Elpriserna slår nya rekord i södra Sverige under måndagen

Inga tecken på korttidsarbete ännu

– I nuläget har vi på Industriarbetsgivarna – som är basindustrins arbetsgivarorganisation – ännu inte fått signaler på att man stänger ner och är tvungen att införa korttidsarbete, säger Per Hidesten vd för Industriarbetsgivarna till Bulletin.

Industriarbetsgivarna företräder drygt 1 000 företag med runt 90 000 anställda inom stål-, metall-, gruv-, massa-, pappers-, sågverks-, byggnadsämnes-, buteljglas- och svetsmekanisk industri. De står för en nettoexport på 155 miljarder kronor.

– Men det här var ju en realitet förra året och vi följer situationen noggrant. Och det är klart att om energipolitiken underminerar den svenska industrins konkurrenskraft så äventyras arbetstillfällen i landet. Det här gäller inte minst orter utanför storstäderna där basindustrin ofta är navet i samhället, tillägger Hidesten.

Förra året beviljade Tillväxtverket runt 75 000 ansökningar om korttidsstöd och betalade ut mer än 31 miljarder kronor.

Läs även: Larmet: Höga bränslepriser tvingar bönder att dra ner produktionen

Tillståndsfrågan helt avgörande för att säkra landets framtida elförsörjning

En stabil elförsörjning till rimliga priser är en förutsättning för en stark och konkurrenskraftig svensk ekonomi.

– Det finns få akuta åtgärder att ta till för att stötta industrin. [Det krävs] en gemensam målsättning om att möjliggöra en fördubblad elanvändning och elproduktion för att lösa energifrågan långfristigt. Ledorden för energipolitiken måste vara kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Studier från Svensk Näringsliv har visat att ett förnybart elsystem är 40 procent dyrare än ett fossilfritt system där även kärnkraft finns med, säger Bruce.

Snabbare och förutsägbara tillståndsprocesser krävs också. I dagsläget tar det till exempel upp till tolv år att etablera en ny kraftledning. Snittbyggtiden är två år. Resterande tid är beroende av tillståndsprocessen, enligt Svenska Kraftnät.

– Tillståndsfrågan är helt avgörande om Sverige ska kunna elektrifiera trafik och industri. Det gäller såväl elledningar, befintlig och ny elproduktion samt för industri och gruvnäring, understryker Bruce.

Turerna relaterade till Cementas kalkbrytning på Gotland illustrerar tillståndsproblematiken väl. Där har det gått så långt att regeringen fått ändra miljöbalken för att cementproducenten tillfälligt skall få fortsätta med sin kalkbrytning fram till slutet av 2022. Därefter krävs ett nytt tillstånd.

Läs även: Cementa kräver snabba besked för att fortsätta verksamheten