När Sverige under våren misslyckades att minska spridningen av covid-19 försökte statsepidemiolog Anders Tegnell vända det till något positivt. Då hette det att vi istället skulle få en mild andra våg:

”Risken [för en stark andra våg] är betydligt mindre eftersom vi har haft en mer omfattande första våg. Jag vet inte exakt men en stor andel av vår befolkning är drabbad, har haft sjukdomen och är immuna. Men länder som snabbt gick in med väldigt hårda åtgärder, finns det ju väldig många kvar som kan bli smittade” (SVT 10/5).

Så sent som i oktober frågade DN statsepidemiologen om han trodde att Sverige skulle slippa en andra våg. Då svarade Tegnell: ”Ja, jag tror det finns goda skäl att vi kan slippa en andra våg på det omfattande sätt vi ser i andra länder just nu.” (5/10).

Tegnells förutsägelse visade sig – tyvärr – vara inkorrekt. Mest problematiskt är dock inte att statsepidemiologen hade fel, utan att han överhuvudtaget inte tycktes ha räknat med att han skulle kunna ha så fel som han faktiskt hade. Att en andra våg skulle kunna drabba Sverige hårt var ett scenario som Folkhälsomyndigheten borde ha förberett sig för, inte minst mot bakgrund av hur första vågen utvecklade sig.

I somras tog Folkhälsomyndigheten fram tre olika scenarier inför en möjlig andra våg. Scenario 0 var en fortsatt låg smittspridning, scenario 1 var ojämn smittspridning med en topp under hösten och scenario 2 en jämn, medelhög nivå av smitta. Tegnell tonade ned allvaret genom att förutspå att utvecklingen skulle bli betydligt bättre än i Folkhälsomyndighetens scenarier (SVT 18/12). 

Myndigheterna fick sedan i uppdrag av regeringen att förbereda sig efter dessa scenarier. Verkligheten blev emellertid betydligt värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario och när den andra vågen slog till saknade många nyckelaktörer tillräcklig beredskap.

”Enligt Folkhälsomyndighetens prognos hade vi förväntat oss en kulle men vi ser ut att vara på väg mot ett Kebnekaise” sade Anne Kierkegaard, chefläkare på Södersjukhuset, till SVT Nyheter i slutet av november (21/11). ”Vi förberedde oss på det värsta, det blev dubbelt så illa” sade Lars Falk, läkare på Karolinska universitetssjukhusets intensivvårdsavdelning, till nyhetsbyrån AFP (17/12).

När sjukhusen planerade för hur vårdpersonal bäst skulle frigöras, när de bedömde hur mycket läkemedel och skyddsutrustning som skulle gå åt, då utgick de från bristfälliga underlag. Gång på gång har Folkhälsomyndigheten med statsepidemiolog Anders Tegnell i spetsen inte bara uppvisat inkompetens utan också arrogans. Hur kan Lena Hallengren (S) som är ansvarigt statsråd tillåta detta att fortgå?