Elisabeth Due, ansvarig för näringslivs- och branschfrågor på ICA-handlarnas förbund, hoppas mycket på den nya lagen om tillträdesförbud. Den träder i kraft den 1 mars och innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och att vistas i en butik, om det finns risk att vederbörande kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon där. Den som bryter mot tillträdesförbudet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. 

Lagen kommer efter intensiva påtryckningar från livsmedelshandlarna. Kriminaliteten i butiker och på handelsplatser är bekymmersam. Den ökar och blir grövre. Redan 2018 var siffrorna alarmerande: Svinn som endast berodde på brott – och säkerhetsåtgärderna för att motverka dessa brott – motsvarade 3-5 procent av ICA-butikernas försäljning. Det vill säga en kostnad på drygt 5 miljarder kronor. 

I princip tillåtet att knycka saker i butik

I flera år har Elisabeth Due försökt att lösa problemet med stölder som ökar och anmälningar som minskar i dagligvarubranschen. Hälften av anmälningarna läggs dessutom ner och endast en tredjedel leder till fällande dom eller strafföreläggande. Dessutom betyder de beloppsgränser, som polis och åklagare använder, i princip att det är tillåtet att knycka saker i butik. 

– Med stöldgods som har ett värde under 60 kronor händer ingenting för tjuven. För ett belopp under 1 250 kronor betraktas stölden som ringa.  Alla kriminella känner till dessa belopp och har satt i system att hålla sig under gränserna, förklarar Elisabeth Due.

– Och det har blivit allt vanligare att förhärdade kriminella går in butiker och även påverkar vittnen. Före pandemin hade vi också många utländska ligor som rånade flera butiker i hela landet. Tyvärr har polisen haft begränsade resurser jämfört med våra grannländer.

Många ICA-handlare sätter sin tilltro till den nya lagen.

 – Det är ett nytt lagrum, det är unikt, säger Elisabeth Due. Det ska räcka med att butikspersonalen upplever att det är ett hot, det behöver inte ha varit ett ofredande för att hen ska få tillträdesförbud. 

– Det ska gå att få tillträdesförbud på bara några timmar. Polisanmälan ska behandlas skyndsamt av åklagaren. Vittnesmålen ska snabbt kunna tas upp på plats. Och tillträdesförbudet kan ges innan det kommit en dom. 

Elisabeth Due talar om arbetsgivarens långtgående ansvar för arbetsmiljön och att det måste finnas ett bra samarbete med olika intressenter allt från skola, socialtjänst och polis och facket vad gäller trygghet. 

– Kriminaliteten har blivit ett samhällsproblem. Det påverkar samhället, arbetsplatser – butiker är inget undantag – och de senaste åren har stölder av varor ökat eftersom systemen för att hantera kontanter har blivit säkrare. Men det har också betytt att hoten mot dem som arbetar har ökat. Nuförtiden går inte en brottsling in för att ta kontanter, det handlar om häleriverksamhet.

Struntar i att anmäla 

Det finns flera skäl till varför ICA-butikerna i allt högre grad underlåter att anmäla ofredanden eller stölder. 

– Det tar minst två timmar att ringa polisen och göra anmälan och sedan går minst två arbetsdagar åt till domstolsförhandlingar. Dessutom är hotfulla personer väldigt otrevliga. De anställda och ägarna är rädda för sina kollegor och för sina familjer, säger Elisabeth Due.

– Vi hoppas att det i framtiden blir ett tillträdesförbud inte bara i en butik utan även på handelsplatser. Vi väntar på riktlinjer från åklagarmyndighetens utvecklingscentrum. 

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, är glad över att lagen nu blivit verklighet. Svensk Handel har drivit frågan om en lag om tillträdesförbud sedan 1995. 

– Jag tror att lagen kommer att göra stor skillnad. Men det kommer inte att lösa alla problem. 

– Påföljderna är ett problem i Sverige generellt. Det är orimligt att dela ut böter till dem som inte kan betala böter. Åtta av tio som får böter för butiksstölder betalar inte sina böter. De måste få andra påföljder som samhällstjänst eller fängelse.

Per Geijer konstaterar att hot och våldssituationer i handeln har ökat stadigt de senaste åren. Det har varit extremt under covid-19, då ökade hot- och våldssituationer i handeln med 100 procent, enligt Svensk Handels trygghetsbarometer. Per Geijer tror att det beror på att brottsligheten flyttat från ett område till ett annat, det blev svårare att göra inbrott i hemmen, och att covid-19 utlöst en allmän stressituation.

– Vi hoppas att lagen kommer att få effekt på det som försämrar handelns arbetsmiljö, säger han.

TEXT: Margaret von Platen