Brottsligheten drabbar svenska företag alltmer. Andelen företag som uppger att de utsatts ökar. Men utvecklingen syns inte i offentliga register, eftersom anmälningsbenägenheten sjunker, samtidigt som det saknas en sammanhållen statistik över brott mot företagare.

Ökad oro och risk att utsättas för brott påverkar näringslivet. En stor andel av företagen uppger att planerade investeringar skjuts upp eller skrinläggs på grund av utvecklingen. Andelen företagare som överväger att lägga ner verksamhet på grund av brottsligheten har ökat. Värst utsatt är branscherna handel och tillverkning.

Det visar branschorganisationen Företagarnas rapport Brott mot företagare 2021. Rapporten utgår från enkäter till de egna medlemmarna samt officiell statistik.

Undersökningens metod gör att det är svårt att teckna en exakt bild av utvecklingen. Kunskapsläget blir heller inte bättre av att den offentliga statistiken saknar en uppdelning mellan brott som drabbar enskilda och brott som slår mot näringsverksamhet. Men att döma av respondenternas svar har brottsligheten mot företag ökat påtagligt under de senaste åren.

När Företagarna frågade medlemmarna 2017 om de utsatts för upprepade brott under den senaste femårsperioden, svarade 15 procent ja. I dag svarar 21 procent ja. Urvalet är tämligen litet, men om uppgiften stämmer motsvarar det en ökning om 40 procent på tre år.

Samhällsdebatten om brottsligheten har de senaste åren fokuserat på de stora städerna och förorterna. Men företagarnas utsatthet för brott tycks snarast ha ökat utanför storstäderna. Respondenter i storstad uppger ungefär samma nivå av utsatthet i dag som 2017. I mindre städer och på landsbygden uppger dock företagarna att situationen har förvärrats. Ändå är det företagare i storstad som i högst grad överväger att lägga ner verksamheten på grund av brotten.

Bilden av brottsutvecklingen är inte helt entydig. Somliga branscher uppger minskad utsatthet för brott. Medan exempelvis handeln och tillverkningsindustrin rapporterar en tydlig ökning. Det är stölder som ökar mest, enligt undersökningen.

Samtidigt visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik att antalet anmälda stölder från butiker eller från byggarbetsplatser sjunker. En förklaring kan finnas i Företagarnas enkätundersökning: bara omkring en tredjedel av företagen uppger att brott de utsatts för anmäls till polisen. Den låga anmälningsbenägenheten antas bero på att många företagare upplever att det inte finns någon mening med att göra en anmälan. Alltför ofta leder anmälan bara till en nedlagd utredning, eller att ärendet avskrivs direkt.

Företagarna föreslår en rad åtgärder. Man vill bland annat se över straffskalorna, utöka polisens närvaro, göra det enklare att ha kommunala ordningsvakter och bredda tillträdesförbudet. 

Allt det vore välkommet. Men det är också angeläget med större kunskap om hur brott mot näringsidkare utvecklas. Här borde regeringen ge Brå uppdrag att ta fram fakta. Ett sätt, utöver specifika granskningar, skulle kunna vara att utvidga Nationella trygghetsundersökningen.

Brottsligheten är naturligtvis allvarlig oavsett vem som drabbas. Brott mot enskilda kan innebära katastrof. Men brott mot näringsidkare har ytterligare en dimension. Om handlaren stänger, drabbas hela lokalsamhället.