Ny prognos: Elprischock på upp till 300 procent
Kyla, vindstilla och tomma vattenmagasin har fått elpriserna att rusa till de högsta nivåerna sedan krisen 2022. I en ny prognos som Dagens Industri rapporterar om larmar elbolaget Bixia om att första kvartalet kan bli upp till 312 procent dyrare än i fjol. Effekterna väntas hålla i sig ända till sommaren.
Under tisdagen når spotpriset 149–159 öre per kilowattimme i genomsnitt över dygnet, enligt elbörsen Nord Pool. Det är en kraftig uppgång från december då snittpriset låg på 32–65 öre beroende på elområde.
Tuffare än väntat
Prognosen från Bixia pekar på kraftigt förhöjda priser hela första kvartalet.
– Eftersom vi ser att förutsättningarna har förändrats så dramatiskt senaste tiden har vi uppdaterat vår vinterprognos. Vi räknar nu med att elpriserna under hela första kvartalet blir mycket högre än samma tid förra året, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia till Dagens Industri.
Enligt prognosen väntas sydligaste Sverige, elområde SE4, få ett genomsnittligt spotpris på 110 öre per kilowattimme under januari till mars, en ökning med 37,5 procent jämfört med samma period i fjol. Men de procentuella ökningarna blir ännu kraftigare längre norrut.
I norra Sverige, där elpriserna traditionellt är lägst, spår Bixia priser kring 70–71 öre per kilowattimme. Det motsvarar en ökning på omkring 300 procent jämfört med de 17–18 öre som gällde första kvartalet 2025.
Ovanligt läge i norr
En ovanlig situation har uppstått: under tisdagen är elpriset högst i nordligaste Sverige, elområde SE1, med 159 öre per kilowattimme. Normalt är priserna betydligt lägre där.
– Det är hög efterfrågan på el i kylan. Och det är nästan vindstilla i norra Sverige och därför väldigt låg vindkraftsproduktion. Samtidigt är det ett stort underskott på vattenkraft vilket gör att vattenkraftsproducenterna kräver extra bra betalt för att producera, förklarar Sigvardsson till DI.
Data från Svenska kraftnät visar att vattenkraften under tisdagsmorgonen stod för drygt hälften av elproduktionen, medan kärnkraften bidrog med knappt 30 procent. Vindkraften, som normalt kan pressa priserna nedåt, producerade bara 13 procent av elen.
Den hydrologiska balansen visar ett underskott på minus 20 terawattimmar, det svagaste läget sedan vintern 2022–23, enligt Bixia.
– Vi kommer att gå ur vintern med låga nivåer och det lär påverka elpriserna åtminstone fram till sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Enligt Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall, har kylan pressat upp priserna de senaste veckorna. Han bedömer att mer normala temperaturer mot mitten av månaden kan stabilisera läget. Energiskatten sänktes med tio öre per kilowattimme vid årsskiftet, en viss lättnad för hushållen mitt i prisrallyt.