Fokus

Ny rapport: Så har coronakrisen slagit mot barn och unga

Coronakrisen har bland annat påverkat barn och ungas skolgång och jobbmöjligheter. Foto: Pontus Lundahl
Coronakrisen har bland annat påverkat barn och ungas skolgång och jobbmöjligheter. Foto: Pontus Lundahl
Coronakrisen har bland annat påverkat barn och ungas skolgång och jobbmöjligheter. Foto: Pontus Lundahl
Coronakrisen har bland annat påverkat barn och ungas skolgång och jobbmöjligheter. Foto: Pontus Lundahl

Ökad skolfrånvaro och svårare att hitta ett första jobb. Det är några av de effekter som har slagit mot barn och unga under coronakrisen, enligt en ny rapport. Hårdast drabbas barn från socioekonomiskt svaga familjer. Samtidigt beräknas skolfrånvaron leda till samhällsförluster på 10 miljarder kronor.

8 feb 2021 06:01
Uppdaterad:
8 feb 2021 09:23

Ökad skolfrånvaro och svårare att hitta ett första jobb. Det är några av de effekter som har slagit mot barn och unga under coronakrisen, enligt en ny rapport. Hårdast drabbas barn från socioekonomiskt svaga familjer. Samtidigt beräknas skolfrånvaron leda till samhällsförluster på 10 miljarder kronor.

I en ny rapport har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, undersökt hur barn och unga har påverkats av coronapandemin i Sverige.

– Det är intressant att belysa barnens situation eftersom de ofta påverkas mer indirekt av pandemin än av sjukdomen i sig, säger Anna Sjögren, forskare på IFAU samt redaktör och en av de sju medförfattarna till rapporten.

Hon påpekar att även om man inte kan dra hundraprocentiga slutsatser i en sådan här tidig studie, så kan man utifrån aktuell statistik om coronakrisen samt forskning och erfarenheter från tidigare kriser, resonera om potentiella framtida risker.

– Vi brukar normalt sett inte sia om framtiden utan snarare utvärdera vilka effekter politiska åtgärder har haft i efterhand. Men nu när vi befinner vi oss i den här situationen är det viktigt att ta fram underlag så att de ansvariga som tänker kring åtgärder ska kunna fatta kloka beslut här och nu, säger Anna Sjögren.

Rapporten, som heter ”Barn och unga under coronapandemin”, undersöker flera områden där coronakrisen direkt eller på sikt kan tänkas påverka barns uppväxt och ekonomi. I det första kapitlet analyserar Anna Sjögren, tillsammans med nationalekonomen Hanna Mühlrad, långtidseffekterna av barnens hemmiljö och föräldrarnas arbetssituation under pandemin.

”Men ju längre pandemin fortgår, desto tuffare kommer det att bli för de familjer vars försörjning har påverkats.”

Bland annat skriver författarna att föräldrar till småbarn, särskilt mammorna, drabbades mer av arbetslöshet under mars – december 2020 än föräldrar till barn i skolåldern. 

– Det är framförallt de unga föräldrarna – föräldrar till yngre barn – som ser ut att ha drabbats av den ökade arbetslösheten. Bland föräldrar till skolbarn syns inte den tydliga ökningen. Det kan bero på att yngre personer tenderar att jobba i de branscher som har drabbats hårdare, men också att äldre föräldrar inte tillhör dem som har tillfälliga anställningar och får del av stöd i form av korttidspermittering, säger Anna Sjögren.

Inte fler som får ekonomiskt bistånd

De barn som sannolikt har drabbats hårdast av coronakrisen är de som redan kommer ifrån socioekonomiskt svaga familjer, säger Anna Sjögren. Det kan handla om familjer där föräldrarna redan är arbetslösa eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden, eller familjer med sjukdomsfall eller med enbart en försörjande förälder. 

– Det är ofta familjer med låg utbildningsnivå, nyanlända familjer eller familjer med utrikes bakgrund, säger Anna Sjögren. 

Barnen påverkas ofta mer indirekt av pandemin, säger Anna Sjögren. Foto: Privat

Däremot visar rapporten att antalet barn i familjer som tar emot ekonomiskt bistånd, eller försörjningsstöd, inte har ökat under coronapandemin. Antalet var högre i början av 2020 jämfört med i början av 2019, men sedan ökade det inte mer under året. Faktum är att det hade kunnat ske en uppgång som i stället uteblev, något som rapporten noterar: 

 ”Om utvecklingen under 2019 antas spegla hur det skulle ha sett under 2020 om det inte hade varit för pandemin, ser det i stället ut som att antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat. Denna uteblivna uppgång har uppmärksammats också av Socialstyrelsen (2020).”

– Samhällsekonomin har påverkats negativt av pandemin. Däremot om man tittar på antalet barn som bor i familjer som tar emot ekonomiskt bistånd, så har de inte ökat under 2020. En förklaring till det kan vara att arbetslöshetsförsäkringen och a-kassan sedan i våras har blivit mer generösa i ersättningsnivåer, men också att fler kan bli medlemmar, säger Anna Sjögren.

Hon tillägger att ett annat skäl till att ekonomiskt bistånd inte har ökat kan vara att man bara är berättigad till det om man inte har några andra försörjningsmöjligheter, eftersom det är behovsprövat.

– Men ju längre pandemin fortgår, desto tuffare kommer det att bli för de familjer vilkas försörjning har påverkats.

Kraftigt ökad skolfrånvaro

Coronapandemins påverkan på skola och utbildning är en aspekt som belyses flera gånger i rapporten. Björn Öckert, IFAU-forskare och adjungerad professor på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, har i sitt kapitel räknat på såväl de individuella kostnaderna som samhällskostnaderna av den ökade skolfrånvaron bland både elever och personal i förskola och grundskola. 

”Sen tror jag också att en del föräldrar har varit oroliga att släppa iväg sina barn till skolan.”

Björn Öckert har hämtat frånvarostatistik för skolelever från elevrapporteringssystemet Skolan24, från Previa för personalen, samt siffror från uttagen av tillfällig föräldrapenning för att undersöka frånvaron av förskolebarn. Han uppskattar att frånvaron bland barn i förskolan har ökat med knappt 50 procent och i grundskolan med 70 procent. För skolpersonalen har den ökat med runt 70 procent.

– Jämförelsen är mellan mars – december 2020 och samma period 2019. Vi kan se att frånvaron har ökat kraftigt. Framförallt i mars, men även under resten av året, säger Björn Öckert. 

Det finns flera anledningar till att frånvaron ökade under coronapandemin. Till exempel kan det vara för att barnen eller skolpersonalen faktiskt insjuknade i covid-19, eller för att Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man ska stanna hemma vid minsta förkylningssymtom, menar Björn Öckert. 

– Sen tror jag också att en del föräldrar har varit oroliga att släppa iväg sina barn till skolan. Det kan också vara en del av förklaringen.

Björn Öckert säger att skolfrånvaron är högre bland lågpresterande elever. Bland annat har frånvaron varit hög bland elever med utländsk bakgrund i utsatta områden. Det är också just studiesvaga elever som drabbas hårdast av frånvaron. 

– Från den forskningsgenomgång som vi har gjort kan vi se att det framförallt är lågpresterande elever som lär sig mest i skolan. Så även om de hade haft lika hög frånvaro som alla andra, i stället för högre, hade de fortfarande påverkats mer negativt, säger Björn Öckert.

10 miljarder i samhällskostnader

I rapporten nämns flera tidigare undersökningar, som när en förlängning av läsåret infördes under 1940–50-talen, som pekar på att utökad undervisningstid i skolan generellt sett leder till högre inkomster i vuxen ålder. Den ökade skolfrånvaron under pandemin har dock lett till minskad undervisningstid, vilket enligt Björn Öckerts uträkningar förväntas minska elevernas framtida inkomster med runt 5 500 kronor.

– För en enskild individ handlar det inte om stora summor utan bara om några tusenlappar per person i genomsnitt. Svenska elevers prestation i internationella mätningar som Pisaundersökningen kommer inte heller att påverkas, säger han.

Även om skolfrånvaron under pandemiåret 2020 inte påverkar elevernas livschanser nämnvärt på ett individuellt plan, kan det leda till stora samhällskostnader, menar Björn Öckert. En grov uppskattning visar att det rör sig om 10 miljarder kronor i framtida produktionsbortfall. 4,5 miljarder är kostnaderna för frånvaron i förskolan och 5,9 miljarder för grundskolan.

Skolfrånvaron kan leda till stora samhällskostnader, menar Björn Öckert. Foto: IFAU

Hade Sverige haft en skolnerstängning hade dock siffran varit ännu högre, påpekar Björn Öckert.

– Om vi bortser för hur smittspridningen skulle ha påverkats tror jag att det hade varit värre att stänga ner skolsystemet. Det skulle ha varit särskilt svårt för de yngre barnen, eftersom de saknar samma studieteknik och självdisciplin som de äldre, säger han och fortsätter:

– Det finns beräkningar från Norge, som har stängt ner hela sitt utbildningssystem från förskolan och upp till universitetet, som visar att samhällskostnaderna från deras nedstängning under våren 2020 landar på 77 miljarder norska kronor.

”Särskilt stöd till hårt drabbade”

Förutom på småbarnens uppväxtmiljö och de äldre barnens skolgång går rapporten även in på hur ungdomar har påverkats av coronakrisen.

IFAU-forskarna Caroline Hall och Martin Lundin har exempelvis undersökt konsekvenserna av distansundervisningen för gymnasieelever. De konstaterar att distansundervisning förmodligen kommer att försämra elevernas resultat jämfört med klassrumsundervisning, särskilt bland de elever som redan har sämre förutsättningar.

”Det kan innebära att pandemin på sikt kan medföra försämrad likvärdighet”, säger Caroline Hall i IFAU:s pressmeddelande.

I rapporten fastställer också nationalekonomen Helena Holmlund att fler unga sökte sig till en högskole- eller universitetsutbildning under 2020. I och med detta finns det en risk att kvaliteten på högre utbildning kan sjunka, om de nya studenterna är mindre studiemotiverade eller har sämre studieförutsättningar. Dock kan fler utbildningsplatser vara effektivt för samhället, särskilt om de kanaliseras mot bristyrken, konstaterar Helena Holmlund. 

”När det kommer till skolan handlar det om att inte rulla utbildningsskulden framför sig genom att bara fokusera på att elever ska klara årskurs 9, utan även att stötta de små barnen.”

Apropå yrken så framhåller även forskaren och nationalekonomen Mattias Engdahl i rapportens sista kapitel att coronakrisen har slagit särskilt hårt mot branscher inom serviceyrken, vilket ofta är den typ av yrken där ungdomar får sina första jobb. Dessutom visar rapporten att det är fler unga som varken arbetar eller studerar efter coronakrisen. 

”Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster uppåt tio år efter examen, jämfört med dem som har turen att påbörja sitt arbetsliv i en högkonjunktur”, säger Mattias Enghdahl i IFAU:s pressmeddelande

Anna Sjögren säger att en generell slutsats av rapporten är att barn som har drabbats hårt av pandemin behöver särskilt stöd. Annars kan det längre fram resultera i samhällskostnader till följd av det hon kallar för ”utebliven humankapitalutveckling”.

– Det kan handla om insatser genom de samhällsinstitutioner som riktar sig mot barn och unga – som förskola, barnhälsovård och utbildningssystem – att det finns resurser där för att stötta dem som har drabbats hårt av pandemin. När det kommer till skolan handlar det om att inte rulla utbildningsskulden framför sig genom att bara fokusera på att elever ska klara årskurs 9, utan även att stötta de små barnen, säger hon.

TEXT: Ana Cristina Hernández