Avhandlingen bygger på intervjuer med omkring 30 personer, främst artister men även producenter och branschexperter.

Fokus ligger på hur svenska hiphopartister med utländsk bakgrund från socioekonomiskt utsatta områden använder musiken för att uttrycka personliga berättelser, skildra sina sociala verkligheter och utmana traditionella uppfattningar om svenskhet.

Joosten, som flyttade till Sverige för drygt sju år sedan för att doktorera i sociologi vid Stockholms universitet, blev fascinerad av hiphopens starka ställning i landet. I en intervju med SVT betonar han vikten av att studera populärkultur för att förstå samtida samhällsfenomen, särskilt bland ungdomar.

Två centrala begrepp i studien är ”orten” och ”lagom”. Joosten identifierar en symbolisk gräns mellan den etablerade ”lagomkulturen”, som definierar vad som anses ”rätt” eller ”svenskt”, och ”ortenerfarenheten”, som präglas av bland annat andra kulturella bakgrunder och utländskt påbrå. Han ser potential i hiphop som ett verktyg för att överbrygga denna klyfta och bredda förståelsen för svensk identitet.

– Hiphop är en av de mest populära kulturerna bland unga för tillfället. Musiken har en symbolisk makt att överskrida gränser mellan grupper och föra människor samman. På så sätt kan artisterna bidra till ett mer inkluderande samhälle som är både ”lagom” och ”orten”, säger Sjors Joosten till Stockholms universitet.

I studien argumenterar Joosten för att hiphopen har en dubbel effekt: den både omdefinierar svensk identitet och berikar den kulturella mångfalden. Detta framkommer genom intervjuerna med artisterna, som i sin musik skildrar sina liv i förorten, sina uppväxtförhållanden, sina familjers invandrarbakgrund och sina erfarenheter av att leva i det svenska samhället.

Denna personliga berättarstil gör hiphopen till ett kraftfullt verktyg för att överbrygga kulturella klyftor och öka förståelsen mellan olika samhällsgrupper.